Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Kan vi stoppa illegala deponier och brinnande sopberg med penningtvättlagen?  

Nyheter
Publicerad: 2022-09-14 08:51

KRÖNIKA – Louise Brown, antikorruptionsexpert på FCG

När du läser detta, är valet avklarat och skyltarna på stan nedtagna. Många av dem har handlat om åtgärder mot kriminaliteten. Samma slitna deviser. Einstein lär ha sagt att galenskap är att göra samma sak om och om igen, men förvänta sig olika resultat.

I mitt personliga minnesarkiv finns fortfarande bilder från en soptipp i Bombay, där jag råkat hamna för tjugo år sedan. Det enorma fältet av sopor var oöverskådligt. Ett landskap byggt av människans avskräde. Barn gick runt och plockade. Stanken i solens hetta var överväldigande. 

Vad är kopplingen mellan Einstein och soptippen i Bombay? Låt mig förklara.

Vi förknippar gärna illegalt avfall och okontrollerad förgiftning av miljön med utvecklingsländer, eller exempelvis den maffiakontrollerade sophanteringen i Italien. 

Man brukar prata om källa, transit eller destination som tre steg inom den gröna brottsligheten. En källa till grön brottslighet kan vara illegal skövling. Varifrån kommer egentligen materialet i köksbordet? Transit kan vara transport genom flera länder av odeklarerat giftigt avfall. Lastbilar med katalysatorer och batterier från Norge till Sverige och vidare till kontinenten är ett sådant exempel. Destinationen, alltså slutmålet för miljöbrottet, kan illustreras av en illegal deponi i skogen. 

Sverige kan säga check på alla tre.

Enligt Naturvårdsverkets rapport Förstärkta insatser mot brottslighet inom avfallsområdet(M2021/00438) utgör den gröna brottsligheten i Sverige ett hot. Kriminalitet dras dit det finns pengar att tjäna. När skatter och avgifter på utsläpp och avfallshantering höjs, erbjuder brottsligheten innovativa tjänster för att slippa betala. Besparingarna blir illegala inkomster som behöver tvättas. Think Pinks brinnande soptipp nära Botkyrka är ett exempel som bidragit till att den stora allmänheten nu förstår att dumping eller illegal avfallstransport är ett problem också i Sverige.

Naturvårdsverkets rapport är ett steg i ett myndighetsgemensamt arbete, där ekonomisk organiserad brottslighet uppmärksammas särskilt. Oseriösa miljökonsulter med kontakter i myndighetsvärlden samverkar effektivt med illegala verksamhetsutövare i ett eget destruerande ekosystem.

En förutsättning för att ställa om till en giftfri cirkulär ekonomi och uppnå de globala målen, säger rapporten, är en hälso- och miljömässigt godtagbar avfallshantering. Det är inte så självklart som det låter. Effekten av den brottslighet vi nu ser kopplad till avfallshantering är förorenat grund- och ytvatten, förlust av biologisk mångfald, markföroreningar, miljöpåverkan via luftutsläpp vid exempelvis bränder i illegala avfallsupplag.

Mörkertalet antas vara stort. Det är svårt att komma åt, då det handlar om så kallade spaningsbrott. Det tar tid, resurser för att göra de kontroller som behövs är splittrade och ytterst begränsad. Offentliga verksamheter runt om i Sverige erbjuds snabba tjänster, utan insyn och utan tillstånd. Upphandlare har bristfällig kännedom, betalar vitt men får svart. Precis som när det handlar om svart arbetskraft.

I rapporten kan vi läsa att ”mellan år 2016 och 2020 har Polismyndigheten per år i snitt registrerat 4 221 anmälda brott fördelat på 3 584 ärenden. Under samma period avslutades i snitt 3 691 ärenden varav drygt 120 ärenden redovisades till åklagare för beslut om åtal skulle väckas eller ej. Statistiken visar inte datum för brottstillfället, vilket innebär att anmälda brott kan ha begåtts månader eller år innan anmälningstillfället. Preskriptionstiden för miljöbrott varierar också mellan två till tio år beroende på omfattning och om det är att bedöma som grovt. Statistiken illustrerar alltså inte hur många brott som begåtts per år utan belyser endast den del som kommit till Polismyndighetens kännedom. I statistiken redovisas inte heller vilka nedläggningsgrunder som har varit vanligast under perioden.”

Straffen är inte tillräckligt kännbara för få effekt, och den ringa risken att bli upptäckt är en grön signal för kriminella affärerna. 

Finns det andra sätt att stoppa utvecklingen utöver fler och bättre kontroller i samband med upphandling och granskningar i fält? Vilket ansvar har ett bolag som handlar upp och betalar för illegal sophantering? I vilket skede bör man förstå att man har att göra med en kriminell verksamhet? 

I svensk rätt finns i dagsläget inte någon allmän skyldighet för att förhindra eller avslöja brott. Enligt 23 kap. 6 § första stycket brottsbalken gäller dock att det är kriminaliserande att inte i tid anmäla eller annars avslöja ett förestående eller pågående brott. Regeringen har nu tillsatt en särskilt utredare som fram till december 2023 ska se över det miljörättsliga sanktionssystemet med hänsyn till eventuella skärpningar men också kriminalisering av underlåtenhet att avslöja avfallsbrott.

Men redan nu finns det fler sätt att agera. Ett effektivt alternativ att komma åt den gröna brottsligheten vore att använda penningtvättslagen, menar min kollega Joachim Rusz som granskat utvecklingen. Penningtvätt inklusive näringspenningtvätten går att upptäcka på ett effektivare sätt än spaningsbrott, och de legal följderna och böter är betydligt mer avskräckande.  

Till saken hör, att det måste finnas en balans mellan myndigheters och privat näringslivs ansvar i arbetet mot kriminella aktörer, och det är inte finansiella instituts eller privata bolags kärnverksamhet att bekämpa brott. Solklart. Men för den amöba av kriminalitet som infiltrerar allt fler delar av ekonomin, måste alla kanaler varigenom brottsvinster kan placeras och transfereras stängas. 

Tänker vi hela kedjan, finns det redan i bankernas kundkännedomsprocess möjlighet att hindra risken för avfallsdumping i skogen. Kanske Einstein skulle hålla med. Företagsboten för avfallsbrott är mellan 5 000 och 10 miljoner kronor, eller fängelse på högst två år. Böter för grovt penningtvättsbrott sträcker sig till 10 procent av omsättningen, eller fängelse i högst sex år.

Uppmärksamheten kring ESG är stor och beredskapen går på högvarv med nya EU-direktiv om hur hållbar finansiering ska deklareras. Här har vi ett kristallklart exempel på hur åtgärder mot penningtvätt och korruption är avgörande för motverka avfallsbrottslighet. Låt oss ta med det i ekvationen. Använd penningtvättlagen för att rädda miljön.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: