Två nya brott mot rikets säkerhet, höjda straff och en ändring av tryck- och yttrandefriheten. Det föreslår justitierådet Ella Nyström som på regeringens uppdrag har sett över brottsbalkens bestämmelser om ”spionbrotten”.
Utredningen – ”Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet” överlämnades idag till justitieminister Beatrice Ask. Utredningens uppgift har varit att analysera om den nuvarande lagstiftningen ger ett tillräckligt skydd mot främmande makters underrättelseverksamhet.
Utredningens förslag innebär bland annat följande:
Två nya brott införs i brottsbalken.
Det ena rubriceras ”utlandsspioneri” och innebär ett förstärkt skydd för uppgifter om förhållanden som rör internationella militära insatser som Sverige deltar i. Straffbestämmelsen motiveras av att Sverige i ökad utsträckning deltar i ett internationellt säkerhets- och försvarssamarbete och har ett intresse av att värna dessa insatser.
Det andra brottet rubriceras ”olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige” och tar sikte på verksamhet som syftar till att komma över uppgifter som kan antas skada Sveriges säkerhet om de kommer händerna på främmande makt – det vill säga sådana uppgifter som avses i spioneribestämmelsen.
Den nya bestämmelsen gäller dock endast verksamhet som bedrivs hemligt eller med användande av ”svikliga medel”. Dessutom krävs att gärningsmannens avsikt är att gå främmande makt tillhanda.
Förslaget innebär ett förstärkt skydd mot främmande makts dolda underrättelseverksamhet och är avsett att öka möjligheterna att ingripa tidigare i en händelsekedja för att förebygga skada.
Dessutom utvidgas bestämmelsen om ”vårdslöshet med hemlig uppgift” så att det straffbara området – förutom att röja en hemlig uppgift – även omfattar en vårdslös hantering som är förenad med en överhängande risk för att uppgiften kan röjas för en obehörig person. Straffmaximum i fredstid höjs dessutom från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.
När det gäller så kallat flyktingspionage – alltså olovlig underrättelseverksamhet för främmande makts räkning – ges brottet en egen rubricering; ”olovlig underrättelseverksamhet mot person”. Straffskalan skärps genom att straffminimum höjs från böter till fängelse.
Dessutom utvidgas det straffbara området så att bestämmelsen förutom verksamhet som sker hemligt eller med ”svikliga medel” omfattar verksamhet som sker öppet men med hjälp av otillbörliga påtryckningar – till exempel underförstådda hot.
För utlandsspioneri och olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige ska det finnas samma möjligheter att använda Hemliga tvångsmedel som i dag gäller för andra jämförbara brott.
Utredningen föreslår också ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och innebär bland annat att utlandsspioneri ska utgöra ett så kallat tryckfrihetsbrott.
De huvudsakliga lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014 men ändringar i grundlagen föreslås träda i kraft först den 1 januari 2015.
Foto: Scanpix
