Högsta förvaltningsdomstolens blivande ordförande Mats Melin menar att domarkåren står inför en stor utmaning. – Handläggningstiderna är problematiska och än så länge får varje medborgare inte sina rättigheter tillgodosedda.
Vid årsskiftet byter Regeringsrätten namn till Högsta förvaltningsdomstolen. Samtidigt får domstolen en ny ordförande. Mats Melin, idag chefsjustitieombudsman, berättar att det var ett oemotståndlig erbjudande – ”an offer he couldn’t refuse”.
– Högsta förvaltningsdomstolen prövar mål som är viktiga för både företag och utsatta
människor. Blandningen av mål är otroligt givande.
Variationen för förhoppningsvis med sig fler fördelar. Mats skrattar till.
– Det kan bidra till att det oundvikliga mentala förfallet går något långsammare. Blandningen
gör att man håller sig alert.
Medborgares rättigheter tillgodoses inte
Mats känner stor ödmjukhet inför det nya uppdraget. Han konstaterar att Högsta
förvaltningsdomstolen nu är en domstol med mycket rimliga balanser och nöjda merarbetare.
– Mitt första mål är att vidmakthålla detta. Kan vi sen ytterligare förkorta handläggningstiden
i våra mål vore det en god sak. Det är viktigt att ett avgörande nås inom skälig tid. Det ska
inte ta mycket mer än ett år och där är vi inte ännu.
Att komma tillrätta med för långa handläggningstider är enligt Mats en av de viktigaste
utmaningarna som domare står inför idag.
– Handläggningstiderna är problematiska för både förvaltningsdomstolar och allmänna
domstolar. Än så länge får inte varje medborgare sina rättigheter tillgodosedda.
Som JO har han åtskilliga gånger haft anledning att kritisera domstolars långsamma
handläggning. Han refererar till uttrycket ”Justice delayed is justice denied”.
– Det blir svårare att komma till sin rätt och visa sin rätt när det inte handlar om saker som
inträffat nyligen. Vi har åtskilligt att göra för att hitta former som fungerar.
Principiellt förhållningssätt tas med in i framtiden
Mats funderar lite kring vilka lärdomar han kommer att ta med sig från JO-ämbetet. Han kommer fram till att det rör sig främst om två saker.
– Tiden som chefs-JO har varit mitt första chefsuppdrag av större omfattning. De kunskaper
det har gett bör kunna komma till nytta i Högsta förvaltningsdomstolen.
För det andra säger han att han som chefs-JO arbetat mycket med frågor anknutna till allmän
domstol, åklagare och polis men relativt sparsamt med förvaltnings- och EU-rätt. Därmed
kommer han inte att ta med sig så mycket i sak, men möjligen ett tydligare principiellt
förhållningssätt.
– När man tacklar rättsliga problem som JO är det inte ovanligt att rättsläget är oklart, säger
han.
JO har en klar ambition att vägleda myndigheter och domstolar och i det arbetet får man
grunda sig på resonemang utifrån grundläggande rättsprinciper.
– Det förhållningssättet har jag alltid haft men det har förstärkts. Det kommer jag att ta med
mig in i min nya roll.
Domargärning densamma oavsett domstol
Mats Melin har en gedigen domarbakgrund i bagaget. Innan han blev utsedd till chefs-JO var han
regeringsråd i Regeringsrätten och dessförinnan var han bland annat lagman i Svea hovrätt
och arbetade vid departement. Intresset för EU-rätt har varit genomgående under karriären.
– 1995 åkte jag till Luxemburg för att arbeta i EG-domstolen. Dessutom arbetade jag
med förändringen av grundlagen i samband med Sveriges inträde i EU. Det var nog
grundlagsarbetet som väckte mitt genuina intresse för EU-rättsliga frågor.
Han tycker sig inte se några generella skillnader mellan att arbeta på allmän domstol och
förvaltningsdomstol.
– Det finns inga grundläggande skillnader i domargärningen. Individuella domstolar skiljer
sig åt från varandra som arbetsplatser, men så är det med alla arbetsplatser.
Samhällsdebatt påverkar domare – omänskligt att kräva annat
För att bli en bra domare krävs mer än att vara skicklig som jurist.
– Domare ska ha ett gott omdöme och ett intresse för rättsreglernas roll i samhället. Dessutom
behöver man vara intresserad av människor.
– Visst måste man vara tekniskt kunnig, men även i domstol är det sällsynt att lösningen på ett
problem explicit framgår av lagtexten. Domaren måste vara beredd att inte enbart förlita sig
på en lexikalisk tolkning, utan se till ändamålsenligheten.
Att som domare ha ett riktmått av integritet är också viktigt.
– Vi har ett samhällsklimat där opinioner bildas snabbare och mera kraftfullt än tidigare, även
i pågående mål. Påverkas gör man, det skulle vara omänskligt att kräva något annat. Men
domaren måste ha integritet och distansera sig till opinionen. Även när det stormar måste
domare våga stå fast och komma fram till det som är rätt och riktigt.
