Efter flera års studier på juristprogrammet bestämde jag mig för att bege till Melbourne för att studera till en mastersexamen i internationell kommersiell rätt. Till vilken nytta då undrade somliga. Det går ju inte att studera svensk rätt där vilket innebär att jag inte kommer att vara väl insatt i detaljregleringar i svensk rätt.
Nu finns det visserligen många fördelar med att studera vid ett internationellt universitet. Till exempel att ha möjlighet att lyssna på gästföreläsare som Hillary Clinton, ordföranden i USA:s Högsta Domstol eller den numer världsberömda Julia Assange. Eller att ha möjlighet att läsa kurser med föreläsare som är internationella experter vilka samtidigt är antingen partner i världsledande advokatbyråer eller rådgivare åt organ som världsbanken, EU-kommissionen, IMF, WTO, internationella brottmålsdomstolen samt flertalet länder. Men också att ha möjlighet att lyssna på en presentation av en partner i en världsledande advokatbyrå som berättar om hur han fick ett telefonsamtal helgen innan den 15 september 2008 där han blev ombedd av Lehman Brothers att inleda deras konkursförfarande vilket så småningom ledde till den världsomfattande finanskrisen.
Det är dock inte den höga kvaliteten på undervisningen eller de intressanta personer som kommit hit som har överraskat mig mest. Det är snarare övriga studenter och innehållet i undervisningen som jag kommer att ha mest nytta av i framtiden.
Jag var efter min första föreläsning i ett mindre chocktillstånd, istället för en homogen grupp högpresterande och ofta tysta svenska studenter som jag var van vid i den svenska juristutbildningen möttes jag av en grupp av människor från alla världsdelar vilka var glada att dela med sig av sina erfarenheter ifrån sina länder och sina arbeten som jurister. Studenterna kommer nämligen inte främst direkt ifrån gymnasiet utan har ofta arbetat som jurister i sina länder innan de bestämt sig för att utbilda sig vidare. Att ha en kohort av välutbildade och erfarna studenter ifrån hela världen skapar en dynamik i utbildningen som är svårt att konkurrera med. När undervisningen berör exempelvis internationell insolvens så blir plötsligt alla deltagare experter i kunskapen om sina länder och komplexiteten av internationell insolvens blir klargjord genom diskussionen mellan studenter och lärare.
Innehållet i undervisningen har också skiljt sig åt markant jämfört med den svenska där fokus ofta är en detaljerad förklaring av olika rättsregler. Fokus och inriktningen i Melbourne är istället på praktiska problem som har funnits och som kan tänkas finnas i framtiden. Istället för att lära ut detaljer i konkurslagen så diskuteras exempelvis finanskrisen 2008 så undersöks orsaker till den, förändringar i regelverk som svar på krisen och vilka områden som inte blev lösta vilket kommer att vara framtidens problem. Förmågan att finna problem och att diskutera lösningen kring dem premieras framför kunskap om innehållet i en rättsregel. Kritiskt tänkande uppmuntras tillsammans med utforskande arbeten som ifrågasätter gällande rätt och hur den kan tolkas annorlunda. Frågan är då vad som är bäst?
Målet för en god jurist bör vara att tjäna klientens bästa intressen. Klientens främsta intressen är, åtminstone inom affärsjuridik, att tjäna pengar och att göra goda affärer. Klienten bryr sig antagligen mindre om detaljer i rättsregler utan har intresset av att få sina intressen tillgodosedda. Den övervägande delen av klientens affärer sker med motparter vilka genom avtal själva styr den största delen av innehållet i vad som gäller parterna emellan. Klienten borde vara mer intresserad av kunskap inom rådgivning som realiserar klientens intressen i dess affärer snarare än kunskap inom specifika rättsregler. Detta gör att merparten av den svenska juristutbildningen har fel fokus.
Det betyder inte att kunskap om gällande rätt inte är nödvändig, den behövs naturligtvis för att exempelvis se till att transaktioner och avtal förblir giltiga, varför detta bör finnas med i juristutbildningen. Det borde dock läggas större vikt vid kritiskt tänkande. När en klient är i behov av att hitta lösningar som inte prövats tidigare eller när en transaktion överlappar mellan flera jurisdiktioner behövs jurister som kan tänka kritiskt och innovativt för klientens bästa ur ett långsiktigt perspektiv. En globaliserad värld innebär för övrigt att antalet internationella och komplexa transaktioner kommer att öka i framtiden. En klient bör dessutom inte enbart få rådgivning om gällande rätt utan också framtida risker i sin verksamhet, det är kunskap som dagens nyexaminerade svenska jurister tyvärr saknar.
För att Sverige ska kunna stå sig konkurrenskraftigt inom juridisk rådgivning internationellt är det nödvändigt att svenska juriststudenter lär sig och uppmuntras att tänka kritiskt med syfte att kunna bereda rådgivning i klientens bästa intressen. Större fokus bör ligga på att träna juriststudenter i kritiskt tänkande och förmågan att kunna tänka utanför ramarna istället för detaljer i rättsregler som ändå kommer att förändras över tid. Det skulle gagna inte bara framtida studenter utan också svenska advokatbyråers konkurrenskraft internationellt.
Tommi Possnert
