KRÖNIKA – av Hanna Hansson, attorney at law, Awapatent
Det är vårt privilegium här i Sverige att vi faktiskt får ta våra egna beslut och påverka hur vi vill leva våra liv, och med vem dessutom. Det finns dock en del av livet som är svårare att påverka, där man är tvungen att följa andras beslut och är beroende av vad någon annan anser att man bör göra.
Jag talar såklart om arbetslivet. Det finns åtskillig forskning på området för psykosociala arbetsförhållanden och den generella slutsats som kan dras är att det egna inflytandet är en av de avgörande faktorerna för trivsel och hälsa på arbetet. Inflytandet kan bestå i en mängd olika saker – möjligheten att påverka vilka arbetsuppgifter man ska utföra. Var, när, hur och i vilket tempo som de ska utföras.
Men hur fungerar det här i vår bransch? Juristbranschen genomsyras av en tradition av hierarki. Nästan alla juridiskt inriktade arbetsplatser lider mer eller mindre av detta, med allt i spannet från en hälsosam respekt för dem som är äldre och mer erfarna till regelrätt skräck för sina kollegor. Systemet motarbetar tydligt individens möjlighet att påverka sin arbetssituation.
Det första man får lära sig som biträdande jurist på en ny arbetsplats är just beslutsgången. Det här är din delägare, hen bestämmer allt. I hens frånvaro bestämmer den och den seniora biträdande juristen. Vad du än gör, ta inte ett beslut själv! Om du inte har blivit tillsagd att göra det, alltså. Hade systemet fungerat i upplärningssyfte och de mer erfarna kollegorna som bollplank hade det varit en sak, men ofta handlar det bara om tidsbrist.
Det tar tid att lära upp en ny anställd, då går det fortare om någon mer erfaren tar beslut och låter den nyanställda utföra beslutet. Men det innebär samtidigt att den nyanställda helt tappar kontrollen över sin arbetsdag. Det innebär i sin tur ett högre stresspåslag som på kort sikt kan resultera i en sämre utförd uppgift och på lång sikt mer allvarliga stressrelaterade hälsoproblem.
Dessutom, missar man ett visst antal planerade aktiviteter med vänner eller familj på grund av oföutsedda arbetsuppgifter kan man helt plötsligt finna sig vara mycket ensam. Det är inte heller någon bra förutsättning för ett långt och lyckligt arbetsliv.
Många juridiska arbetsplatser arbetar visserligen aktivt mot den här typen av beteende. Men det går inte att ignorera att makten över någon annans arbetstid och arbetsmiljö stundtals missbrukas.
Det kan vara alltifrån att hålla inne med arbetsuppgifter fram till deadline närmar sig för att på så sätt tvinga en kollega att jobba hela natten eller helgen till att enbart ge någon, vars arbetsbelastning man har ansvar för, alltför simpla och monotona uppgifter. Helt enkelt, i allmänhet försvåra för sina kollegor, vilket är ganska enkelt att göra när man vet att den mindre erfarna kollegan inte kan eller vågar säga nej.
Skulle någon mot förmodan få en släng av integritet kan det ju användas emot personen ifråga vid lämpligt tillfälle.
Jag måste säga att jag inte har någon som helst aning om varför detta sker men gissningsvis – tradition? Eller kanske hämnd? Har man själv blivit inskolad genom ett liknande beteende på arbetsplatsen är det kanske lätt hänt att man fortsätter på samma sätt, motiverar det för sig själv med att det hör till.
Det är också viktigt att man känner att man kan påverka sin arbetsplats och vara delaktig i utvecklingen av densamma. Ingen är lycklig på en arbetsplats vars värderingar inte överensstämmer med de egna.
Man vill också kunna känna sig som en kugge i hjulet, som att man verkligen gör en insats. När alla dessa bitar faller på plats och man allt som oftast har kontroll över sitt arbetsliv är det också enklare att få ihop arbete med sitt privatliv. Det är då man går till arbetet med en alldeles mjuk och avslappnad känsla i magen. Då klarar man vilken deadline och stresstopp som helst med bravur och motivationen kommer av glädje och arbetslust – snarare än av panik och tvång.
Hanna Hanssons krönika är också publicerad i senaste utgåvan av Dagens Juridiks systertidning Legally Yours.
