Fallet handlar om en hyresvärden som stämde juristen vid Stockholms tingsrätt och begärde skadestånd för förtal. Juristen hade varit ombud för en hyresgäst som värden hade sagt upp och hamnat i process med.
Uppgifterna hade lämnats av juristen till hovrätten i en inlaga i samband med att hyresnämndens beslut överklagades. Uppgifterna handlade bland annat om att hyresvärden hade varnats för att ha försökt sälja kontrakt svart.
Usatt för andras missaktning
Sedan hyresvärden stämt juristen inledde tingsrätten med att pröva om förtal förelåg och ansåg att alla utom ett av påståendena som juristen hade lämnat var tillräckligt konkreta för att i objektiv mening betraktas som förtal i lagens mening.
Genom uppgifterna hade hyresvärden blivit utpekad såsom brottslig eller klandervärd och uppgifterna var ägnade att utsätta hyresvärden för andras missaktning. Uppgifterna var ingivna till hovrätten och hade därmed lämnats till ”annan”.
5 000 kronor i skadestånd
Eftersom uppgifterna hade lämnats i en tvist som gällde en hyresgästs behov av en lägenhet och eftersom hyresvärdens trovärdighet saknade relevans för tvisten ansåg tingsrätten att det inte hade varit försvarligt av juristen att lämna uppgifterna om hyresvärden.
Förtalet hade enligt tingsrätten medfört att hyresvärden hade blivit allvarligt kränkt och därmed hade rätt till kränkningsersättning på 5 000 kronor.
Svea hovrätt ansåg, precis som tingsrätten, att det objektiva förutsättningarna för förtal var uppfyllda.
I och för sig försvarligt
När det gällede frågan om eventuell ansvarsfrihet anssåg hovrätten att en part i en rättegång måste ha möjlighet att i viss utsträckning kunna lägga fram uppgifter som i sig kan utgöra förtal.
Hovrätten konstaterade, till skillnad från tingsrätten, att det var försvarligt av juristen att lämna uppgifterna eftersom de skulle kunna vara av betydelse för utgången i hyresmålet.
HD prövar inte fallet
För att regeln om ansvarsfrihet ska vara tillämplig krävs dock att juristen kan visa att uppgifterna är sanna – eller att det i vart fall har funnits skälig grund för dem.
Hovrätten ansåg att så inte har varit fallet för ett par av de uppgifter som hade lämnats i inlagan. Juristen hade därmed gjort sig skyldig till förtal av hyresvärden och dömdes även av hovrätten till att betala skadestånd på 5 000 kronor.
Juristen överklagade domen till Högsta domstolen som dock beslutar att inte pröva fallet. Hovrättens avgörande står därmed fast.
Moa Stenberg
