Juristen var ombud för en klient i två mål vid Östersunds tingsrätt: dels ett vårdnadsmål och dels ett mål mot en bank. Efter tingsrättens domar valde klienten att byta ombud och företräddes därefter av en advokatbyrå.
Mannens nya ombud på advokatbyrån har i överklagandeskrifter, i båda målen, begärt att målen skulle återförvisas till tingsrätten. Orsaken skulle enligt dem vara att tingsrätten har gjort sig skyldig till rättegångsfel eftersom juristen borde ha avvisats som ombud med hänvisning till att han skulle vara uppenbart olämplig för uppdraget. Varken hovrätten eller Högsta domstolen meddelade dock prövningstillstånd.
Juristen stämde då advokatbyrån för grovt förtal vid Stockholms tingsrätt och begärde 20 000 kronor i skadestånd – någonting som advokatbyrån bestred.
Det är ostridigt att advokaterna har hävdat att juristen borde ha avvisats som ombud av tingsrätten ”då det varit uppenbart att han saknat den kompetens som behövts i målet och att han varit uppenbart olämplig som ombud”.
Tingsrätten skriver:
”A (advokaterna) har gjort gällande att J (juristen) varit olämplig som ombud genom att fokusera på fel saker, ge in ett mycket stort antal handlingar till tingsrätten som helt saknat betydelse för målet, i hög grad har åsidosatt de frågor som varit centrala i målet, under förhör läst upp vittnesutsagor som saknat relevans, ställt ledande frågor och argumenterat med vittnen, inte hållit sig till bevisteman samt att dessa omständigheter har gjort att han drivit processen på ett sätt som varit till större skada än nytta för sin klient.”
Advokaterna har även hävdat att juristen – genom att tidigare företrätt sin klients motpart och även umgåtts med klienten och hans motpart privat – har varit jävig eller att det åtminstone funnits skäl att ifrågasätta hans lojalitet.
När det gäller ett av målen – det mot banken – hade advokaterna dessutom hävdat att juristen ”underlåtit att framställa de invändningar som skulle vara av störst betydelse och att utgången i målet sannolikt blivit en annan om klienten haft ett mer kompetent juridiskt ombud.”
Tingsrätten anser i och för sig att uttalandena är tillräckligt konkretiserade för att vara ägnade att utsätta mannen för andras missaktning. Tingsrätten skriver.
”Bedömningen ska därvid göras i förhållande till värderingarna i de kretsar där den utpekade lever och verkar. Rena värdeomdömen utgör normalt sett inte förtal men värdeomdömen som syftar på konkreta bakomliggande förhållanden kan göra det (se Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna, andra upplagan, s. 91)… Någon skyldighet att lämna uppgifterna förelåg inte. Frågan är då om det kan anses försvarligt att lämna uppgifterna och om uppgifterna var sanna eller om A har haft skälig grund för dem.”
Enligt tingsrätten finns det ingen anledning att tro att advokatbyrån har lämnat uppgifterna i något annat syfte än att tillvarata sin klients intressen.
Tingsrätten skriver:
”I prövningen om det varit försvarligt ska bl.a. beaktas om uppgifterna lämnats för att tillgodose ett berättigat allmänt eller enskilt intresse och i vilket sammanhang och syfte uppgifterna lämnats i. I detta fall har uppgifterna lämnats inom ramen för två processer i domstol. A har såsom ombud i målet haft att tillvarata sin klients rätt och i detta lägga fram sådana omständigheter som kan tala till klientens fördel. A har under sanningsförsäkran uppgett att syftet med samtliga överklagandeskrifter har varit att få prövningstillstånd och inte att kränka J”.
Tingsrätten anser också att det har funnits skälig grund för uppgifterna.
Tingsrätten skriver:
”Det är den som har lämnat en kränkande uppgift som har bevisbördan för att det funnits skälig grund för den. A har under sanningsförsäkran uppgett att han fått uppgifterna om hur J utfört sitt uppdrag från sin klient och inte haft anledning att betvivla dem. Han har även berättat att J i vårdnadsmålet gett in en mycket stor mängd handlingar till tingsrätten. Även J har under sanningsförsäkran berättat att det getts in en stor mängd handlingar i vårdnadsmålet, även om han gjort gällande att det har skett i enlighet med hans klients vilja.”
I december kom domen där tingsrätten alltså slår fast att det har varit förvarligt för advokaterna att lämna uppgifterna och att det funnits skälig grund för dem. Uppgifterna har därför enligt tingsrätten inte utgjort förtal och juristens yrkande om skadestånd ogillas därför.
Foto: Christine Olsson/TT
