Det var förra året som en arbetsgrupp tillsattes för att utreda hur en så kallad genusmärkning av vissa fakulteter skulle kunna genomföras vid Uppsala universitet.
– Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap vill bidra till ett aktivt jämställdhetsarbete inom universitetet. Därför gavs en arbetsgrupp, bestående av studenter, lärare och forskare, ett uppdrag att utreda frågor kring genusmärkning som process, säger Margaretha Fahlgren, professor vid Centrum för genusvetenskap och vicerektor för humanoria och samhällsvetenskap.
Förslagen som presenterades i september bygger till stora delar på Lunds Universitets arbete med genuscertifiering.
Bland annat föreslås att undervisningen ska genomföras av lika många kvinnor som män och att kurslitteraturen bör vara författad av båda könen. Vidare föreslås att utrymme och tid vid seminarier ska vara lika fördelat mellan kvinnliga och manliga studenter.
Ett annat av förslagen är att interna och externa uppdrag, exempelvis ledningsuppdrag, ska fördelas lika mellan könen, liksom möjligheten att delta vid internationella konferenser och liknande uppdrag att representera institutionen ska fördelas lika. En skillnad mot vid Lunds universitet, där arbetet kallas genuscertifiering, föreslås en terminologi i analogi med ”Fairtrade” och ”Rättvisemärkt”, exempelvis ”Genusmärkt”.
Juridiska fakulteten är kritisk till förslagen.
– Föresatserna är goda, som alltid – men det gör inte åtgärden legitim. För egen del finner jag det självklart att universitet inte ska märka upp sina medarbetare efter deras förmåga att uppfylla politiska mål. Idén är obehaglig, säger Joel Samuelsson, universitetslektor och jur. dr. vid juridiska institutionen i Uppsala.
Joel Samuelsson var med och utarbetade institutionens remissvar som lämnades i förra veckan. I remissvaret ifrågasätter institutionen om universitet överhuvudtaget bör ”genuscertifiera” eller ”genusmärka” institutioner. Vidare skriver de också att man bör fundera över ”om det verkligen är nödvändigt att tillskapa ytterligare en pappers- och arbetsgenererande administrativ procedur”.
– Vetenskap och centralstyrning går inte ihop. Den universitetsbyråkratiska apparaten är dessutom redan omfattande nog, säger Joel Samuelsson.
Joel Samuelsson pekar också på svårigheter kopplade till den juridiska utbildningen.
– Instrumentet måste uppenbarligen anpassas efter de förutsättningar som råder inom respektive område. Kurslitteraturen är ett bra exempel. I de nationellrättsliga ämnena, som ju dominerar utbildningen, finns ingen internationell litteratur att välja från – ofta är valet mycket begränsat, och rättskällevärdet bör beaktas.
– I många juridiska ämnen kommer det att dröja ännu ett tag innan könsfördelningen jämnat ut sig så pass att könstillhörighet kan bli ett i praktiken tillämpbart urvalskriterium vid valet av kurslitteratur, säger han.
I remissvaret går institutionen igenom detaljerna i förslaget:
”Det kan anmärkas att analogin till termerna ”Faritrade” och ”Rättvisemärkt” haltar, om det, som man väl får förutsätta, är dessa termers positiva värdeladdning man är ute efter…”
Institutionen skriver att ”genus …på sina håll tvärt om väcker negativa associationer och uppenbarligen har en politisk hemvist”.
– Den positiva värdeladdningen ligger i förledet, dvs i ordet rättvisa. Detta att vara ”märkt” är däremot inte i sig någonting positivt, säger Joel Samuelsson.
Den juridiska fakulteten menar även på att det förslag som lämnats brister i att problematisera en genusmärkning. I förslaget står det bland annat ”… vi har visserligen inga direkta bevis för det, men vi tror att en genusmärkning skulle kunna locka fler och delvis andra lärare, forskare och studenter till universitetet med en ökning av kvalitén som följd.
Fakulteten är kritisk detta och skriver i remissvaret att ” det bör noteras att även om det låter sig tänkas att en genusmärkning skulle attrahera somliga skulle den samtidigt stöta bort andra”.
– Risken är att det akademiska livet blir (än mer) politiserat.
Genusbegreppet är politiskt laddat – det attraherar vissa och avskräcker andra, säger Joel Samuelsson.
Intentionen är nu att områdesnämnden för humanoria och samhällsvetenskap den 11 februari, med stöd av fakulteternas remissyttranden, ska ta ställning till om nämnden ska gå vidare med en fördjupad utredning eller inte.
Malin Letser
malin.letser@dagensjuridik.se
