Den nu 40-åriga kvinnan som i media har kallats ”Skelettkvinnan” dömdes i slutet av 2012 i Göteborgs tingsrätt för brott mot griftefriden. Hon hade då haft ett stort antal mänskliga skelettdelar i sin bostad i Göteborg.
Kvinnan friades dock senare av Hovrätten för Västra Sverige där hon ”bara” fälldes för vapenbrott.
Inte brott mot griftefriden
Hovrätten underströk att brott mot griftefriden tar sikte på gravplundring och hantering av mänskliga kvarlevor som ska gravsättas. Skelettdelarna som kvinnan hade hemma hos sig hade hon köpt via nätet och de kom inte från nyligen avlidna personer. Enligt hovrätten omfattar straffskyddet bara skelettdelar i kista, grav eller liknande - eller som är avsedda att hamna där.
Efter den friande domen skickade kvinnan ett julkort till åklagaren i målet – ett julkort som föreställde henne själv utklädd till tomte tillsammans med kranier. Kortet bar en förtryckt hälsning och för hand hade kvinnan lagt till: ”Till alla er som betytt något för mig 2013″.
Julkortet uppskattades dock inte av åklagaren. Kvinnan åtalades för hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman alternativt ofredande vid Göteborgs tingsrätt.
Julkortet ett konstprojekt
Kvinnan har själv berättat att hon som ett konstprojekt tryckt upp 30 likadana julkort och skickat dessa till vänner och släkt – men även till poliser, rättspsyk, övervakare och sin advokat.
Hon har på sin blogg varit mycket kritisk till åklagaren, bland annat eftersom åklagaren under det tidigare målet ska ha antytt att hon skulle ha utfört sexuella handlingar med skelettdelarna.
Julkortet till åklagaren var dock avsett som en försoningshandling och utformningen av kortet var ironisk, enligt kvinnan.
Tingsrätten friar nu kvinnan och skriver i sina domskäl:
”Tingsrätten finner att skickande av ett julkort med dödskallar till en åklagare i normalfallet får anses utgöra ett dödshot eller hot om våld. Samtidigt har tingsrätten att beakta att åtalet mot X (kvinnan) avsåg brott mot griftefrid avseende just innehav av skelettdelar. Vidare får hänsyn tas till att den text som finns på julkortet inte på något vis är hotfull eller utåtagerande.”
Kritisk mot åklagaren
Tingsrätten pekar också på att det – även om kvinnan har varit mycket kritisk mot åklagaren på sociala medier – inte kan uppfattas som att hon direkt har hotat henne med sina inlägg. Julkortet ska därför inte anses ha något direkt samband med de tidigare uttalanden och är inte heller att bedöma som förgripelse mot tjänsteman.
40-åringen ska heller inte dömas för ofredande, eftersom gärningen, som inte har upprepats, inte kan ses som en kännbar fridskränkning i lagens mening.
En nämndeman är skiljaktig och vill döma 40-åringen till dagsböter för ofredande.
Foto: Rebecca Blackwell/TT
