Två journalister har vänt sig till polisen med framställningar om att få ta del av uppgifter som rör Wikileaks grundare Julian Assange.
Polisen beslutade att lämna ut handlingarna, men i maskerat skick. Polisen hänvisade till 18 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen, OSL, och menade att ett röjande av vissa uppgifter i handlingarna riskerade att försvåra polisens möjligheter att bedriva förundersökningen.
Handlingarna innehöll även uppgifter som kunde anses som känsliga för enskild, så som föreskrivs i 18 kap. 1 § OSL, och det kunde inte uteslutas att dessa uppgifter kunde lämnas ut utan men för den enskilde eller närstående till denne.
En av journalisterna ifrågasatte maskeringen liksom slutsatsen att ett utlämnande skulle kunna skada utredningen. Enligt journalisten borde betydligt fler uppgifter kunna offentliggöras utan men för de inblandade. Journalisten framhöll också att det fanns ett stort och berättigat allmänintresse att få veta mer om misstankarna.
I ett separat överklagande anförde den andra journalisten bland annat att det i det aktuella fallet fanns anledning att granska det underlag som åklagaren grundat sin bedömning på, mot bakgrund av de konspirationsteorier som förekommit.
Ett sekretessbeläggande hindrade vidare en öppen och demokratisk granskning av det svenska rättsväsendets agerande, ansåg hon. Allmänhetens rätt till fri granskning skulle anses väga tyngre än den, enligt journalisten, begränsade skaderisken.
Kammarrätten gör emellertid samma bedömning som polismyndigheten i bägge avgörandena. Överklagandena avslås således.
