Jouråklagaren beslutade på fredagen att anhålla Julian Assange. Hon bekräftade senare för Expressen att det fanns ett ärende och att Assange var anhållen i sin frånvaro.
Rättssäkerhetsorganisationen RO, som tidigare JO-anmält åklagaren för hennes agerande i samband med beslutet att anhålla Assange, kompletterar nu sin anmälan. Enligt organisationen har åklagaren brutit mot förundersökningssekretessen genom att delge media information om ärendet.
– Vi anser att ärendet har hanterats utomordentligt dåligt för samtliga inblandade parter och vi är starkt kritiska till hur lättvindigt man tar beslutet om att frihetsberöva en person, säger Rättssäkerhetsorganisationens ordförande Johan Binninge.
– Ur utredningssynpunkt är det en katastrof att gå ut offentligt på det här sättet då det inte kan annat än skada utredningen. En åklagare måste också ta hänsyn till samtliga inblandade parter, även den misstänkte och ta ställning till vilka konsekvenser ett visst ingripande har för den misstänkte, i det här fallet en internationellt känd person.
Kompletteringen skickades in efter att Åklagarmyndighetens informationsdirektör Karin Rosander bekräftat att anhållningsbeslutet omfattas av förundersökningssekretess. Rosander har vidare uppgett att samtliga beslut som fattats i ärendet nu ska analyseras.
Flera tidningar, däribland Svenska Dagbladet, har uppgett att bekräftelsen från åklagaren varit av avgörande betydelse för de redaktionella beslut som fattats.
Hade Expressen publicerat namn och bild på Julian Assange om åklagaren inte bekräftat era uppgifter?
– Det är en hypotetisk fråga eftersom Expressens publiceringsunderlag inte bara var intervjun med åklagaren, säger Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.
– Man bör möjligen påminna om att mediernas publiceringsbeslut heller inte bör vara avhängiga vad en myndighet säger eller beslutar. Att inhämta kommentarer är en normal del av en researchprocess, men vad t ex en åklagare säger är generellt sett bara en – liten – del av publiceringsbeslutsunderlaget.
Om förundersökningssekretess
Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
Uppgift om enskilds ”personliga och ekonomiska förhållanden” får inte röjas om det inte står klart att det kan ske utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.
Sekretessprövningen görs av förundersökningsledaren, i det här fallet jouråklagaren.
Läs också:
Åklagarmyndigheten: Vi ska analysera allt vi gjort
Åklagare kan ha brutit mot sekretessreglerna
Text: Fredrik Olsson
Bild: Espen Moe
fredrik.olsson@dagensjuridik.se
