Dagens Juridik har tidigare berättat om Jonas Falks yrkanden till JK och Åklagarmyndighetens yttrande över detta (Dagens Juridik 2015-10-13).
Jonas Falk häktades i sin utevaro den 17 december 2010 – någonting som verkställdes den 27 december 2010 i samband med att han utvisades till Sverige från Colombia.
Han åtalades och dömdes av Stockholms tingsrätt till 18 års fängelse för grovt narkotikabrott.
18 års fängelse blev friande dom
Häktningsbeslutet hävdes dock av Svea hovrätt den 27 maj 2014 strax innan han slutligen friades helt av Svea hovrätt – alltså tre och ett halvt år efter det att han ursprungligen greps.
Jonas Falk vände sig i somras till JK och begärde ersättning för lidande med 14 814 000 kronor och för utgifter med 200 000 kronor.
”Grundyrkandet” gällde ersättning med 3 000 kronor per dygn under hela tiden för frihetsberövandet. Skälet för denna förhöjda ersättning var att frihetsberövandet har bestått av häktning med ”extremt långvarig isolering”. Ersättningen borde, enligt Jonas Falk, stå i proportion till den ”psykiska tortyren” och inte bara spegla den förlorade tiden i häktet.
Hölls isolerad
Jonas Falk begärde också extra ersättning för att han bland annat hade hållits isolerad under i princip hela häktestiden och att han under två år och fyra månader inte fick ta emot några obevakade besök . Jonas Falk pekade också på den ”enorma mediebevakning” som varit kring målet även internationellt.
Dessutom begärde han ersättning med 200 000 kronor för kläder, datorer och andra ägodelar som förvarades i den lägenhet där han bodde i Colombia och som förlorades till följd av svenska myndigheters ingripande mot honom.
I ett yttrande till JK skrev kammaråklagare Karin Bergstrand att hon i och för sig tillstyrkte att Jonas Falk skulle få ersättning för lidande enligt JK:s praxis ”med viss förhöjning med hänvisning till de allvarliga brottsmisstankar som riktats mot honom”. I övrigt avstyrktes hans krav.
Rätt till förhöjd ersättning
JK konstaterar att Jonas Falk har begärt ersättning för lidande med ett belopp ”som högst väsentligt överstiger den av Justitiekanslern tillämpade normalersättningen för ett frihetsberövande av motsvarande längd”.
JK konstaterar att den brottslighet som Jonas Falk frikänts från få ”anses ha varit av sådan allvarlig art han är berättigad till förhöjd ersättning på denna grund”.
När det gäller Jonas Falks krav på höjd ersättning för bland annat den långa isoleringen och de restriktioner som han har haft under sin häktestid så skriver dock JK:
”Att JF har haft restriktioner är inte en omständighet som enligt Justitiekanslerns praxis ger anledning att utge en förhöjd ersättning. Det lidandet har beaktats vid bestämmande av den ersättningsnivå som normalt gäller. I detta ligger att någon förhöjd ersättning inte bör utgå till följd av att JFs möjligheter att ta emot bevakade besök verkar ha varit högst begränsade under en väsentlig del av tiden för frihetsberövandet.”
JK avlår därför Jonas Falks begäran om ersättning i de delarna.
Ingen ersättning för medias bevakning
JK anser inte heller att Jonas falk ska ha extra ersättning för den massmediala uppmärksamheten kring hans mål. JK skriver i sitt beslut:
”Det står klart att förundersökningen och rättegången mot JF fick stor uppmärksamhet, liksom att hans namn och bilder på honom publicerades i etablerade medier… I enlighet med Justitiekanslerns praxis från och med den 1 januari 2012 föranleder emellertid publicitet i princip inte förhöjd ersättning.”
Totalt anser JK att Jonas Falk ska få 1,6 miljoner kronor i så kallade lidandeersättning för sina tre och ett halvt år i häkte.
När det gäller Jonas Falks begäran om ersättning för förlorade ägodelar i Colombia så anser JK att han inte har kunnat styrka detta och att någon ersättning därför inte ska betalas av staten.
Foto: TT och Nina broberg/JK
