Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Jomshof (SD): ”Hade nästan tappat geisten – nu är politik kul igen”

Nyheter
Publicerad: 2022-11-24 12:53
Richard Jomshof (SD). Foto: William Eriksson

Richard Jomshof (SD) är justitieutskottets nya ordförande.
I en lång intervju med Dagens Juridik berättar han om sin förvåning över att utnämningen blev så uppmärksammad, om ett omtag i kriminalpolitiken – och hur partiets nya ställning påverkat honom.
– Man kanske blir lite mer ödmjuk vilket jag tror är bra.

Richard Jomshof har varit riksdagsledamot sedan 2010 när Sverigedemokraterna för första gången tog sig över fyraprocentsspärren. Där har han representerat partiet i utbildningsutskottet, varit partisekreterare – och efter höstens riksdagsval utsetts till ordförande för justitieutskottet.

Dagens Juridik träffar honom mellan en annan intervju och ett utskottsbesök hos Polisen. Klädd i lamullströja, vit skjorta och bruna chinos bjuder han på kaffe i det nyrenoverade ledamotshuset samtidigt som han ger sin syn på den uppmärksammade utnämningen.

Är du förvånad över uppmärksamheten kring fördelningen av utskottsposterna?

– Jätteförvånad. Det är ändå min fjärde mandatperiod och jag har suttit i både utbildnings- och justitieutskottet. Ibland har det varit någon på högersidan och ibland har det varit någon på vänstersidan som har lett utskottet och så vitt jag kan se har alla utfört jobbet med bravur. Det är bara så det funkar, någon är ordförande och leder mötet.

– Och helt plötsligt blir det skriverier där man nästan fick intrycket av att vi skulle få den där makten där man kunde avskaffa demokratin med ett klubbslag. Det är helt bisarrt, en helt sjuk diskussion. Det positiva är kanske att folk ute i landet har lärt sig att det finns utskott i riksdagen och en ordförande som leder dessa.

– Det kändes lite som att vi hade kommit förbi det där. Under de här tolv åren i riksdagen så har vi blivit mer professionella och lärt oss hantverket att sitta i riksdagen. Men det har också blivit en förändring i en positiv riktning när det kommer till hur andra och media har behandlat oss. Nu helt plötsligt kändes det i valrörelsen och även efter den som att vi var tillbaka i en situation där det var maximal smutskastning. Det kändes som att slängas tillbaka tolv år i tiden. Men det kanske är någon sorts panik över att man förlorar makten och att man från oppositionens sida inser att vi som parti befinner oss på en position där man inte vill ha oss helt enkelt.

”Kan leda till normaliseringsprocess”

Han säger att partiets ordförandeposter i utskotten kan leda till att allmänheten får en något annan syn på Sverigedemokraterna. Någon särskild makt vill han dock inte påstå att han har.

– Däremot vill jag påstå att en fördel är att du får en annan kontakt med departementet och med ministern i fråga och det är naturligtvis viktigt. Sedan tror jag att det kan leda till en normaliseringsprocess där man ser att även en Sverigedemokrat kan sitta och leda ett utskott i riksdagen. Därför känns det också extra bra. Det visar också att alla de här åren som vi har kämpat, ibland i uppförsbacke, har lett fram till något konkret i form av att både leda utskott och vara en del av ett regeringsunderlag.

Vilken sorts makt har utskottet?

– Det är i och för sig en annan sak. Det är i utskottet som ärendena tas upp, det är där vi behandlar dessa, det är där hantverket sker. Så utskotten är jätteviktiga, självklart. Men just ordförandeposten ser jag mer som ett hedersuppdrag och en del av den normaliseringsprocess som jag tycker är väldigt viktigt.

– Vi har en växande grupp människor i Sverige som tycker att vi är bra parti, men det finns väldigt många som inte gör det. Vi brukar skämta om det ibland att de flesta människor i Sverige har rätt så bra koll på vad vi tycker i många frågor. Problemet är varumärket. Hur gör vi så att varumärket blir bättre så att fler människor, oavsett om det är motståndare eller personer som kan tänka sig att rösta på oss, känner att fördomarna skalas bort? Det kan vi bara göra genom att förbättra varumärket genom att vara seriösa och när folk ser att vi också kan väljas till de här uppdragen så gör det att varumärket stärks.

”Jag är inte rädd för skriverierna, tvärtom”

Richard Jomshof är en profilerad ledamot i Sverigedemokraterna som inte sällan uppmärksammas i media för politiska utspel och twitterinlägg. På frågan om han tror att sitt politiska kändisskap kommer att leda till ökat fokus svara han jakande.

– Jag tror det. Jag är inte rädd för skriverierna, tvärtom. Det finns ju vissa som är väldigt rädda för att skapa debatt eller att kanske säga saker som gör att du får en reaktion. Men jag tycker att reaktionen är halva grejen med demokratin. Att skaka om lite. Det är då vi får den här sortens skriverier som jag tror är bra för demokratin. Annars är risken att vi hamnar i någon sorts lågintensivt ställningskrig mellan vänster och höger som bara passerar helt obemärkt förbi människor.

– Sedan gillar jag kanske inte överorden. Eller att man på fullt allvar tror att vi skulle vilja avskaffa demokratin, vilket vissa av våra politiska motståndare tycks tro.

Det kan man inte göra med ordförandeklubban i handen?

– Nej det kan man definitivt inte göra med klubban.

”Primärt ska Tidöavtalet realiseras”

Enligt Jomshof kommer partiet främst att driva kriminalpolitiska frågor som finns i Tidöavtalet. Han öppnar dock för att partierna kan komma att tolka avtalets skrivningar olika, vilket kan leda till diskussioner.

– Det är definitivt så att det primärt är Tidöavtalet som ska realiseras. Det är bara så. Tittar man på avtalet så ser man att det här sakpolitiska området har väldigt stor tyngd, det finns massor med saker som ska göras. Så det är absolut det viktigaste. Det är klart att vi har andra tankar och idéer också, men det känns som att vi inte behöver ta den fajten nu. Nu ska vi realisera poltik och det är viktigare än allt annat.

– Sedan är det så att om man frågar våra fyra partiernas gruppettor i justitieutskottet hur man tolkar vissa skrivningar så skulle det kunna bli så att du får lite olika svar. Det blir intressant när man ska realisera vissa saker, vad betyder det som står i skrivelsen där egentligen? Vi kommer att ha vår input och det kan jag tänka mig att de andra partierna också har. Så där kommer det bli diskussioner, såklart, och därför måste kraften ligga där menar jag.

Är det någon fråga i Tidöavtalet som du direkt kan peka ut och säga att det där måste vi börja med redan nu?

– Jag tänker inte peka ut någon fråga just nu. Däremot så vet jag att vi kommer att se till att vi har återkommande möten med departementet och i bästa fall ansvarig minister för att diskutera Tidöavtalet och hur allt ska realiseras. I de här diskussionerna som vi kommer att ha nu i december så kommer jag föra in att vi måste ha en tanke kring tidsplanen. För det finns säkert frågor som kommer att kräva ganska grundläggande utredningar. Det kommer ta tid och jag vill att vi ska visa väljarna att vi kan leverera politik snabbt. Vi måste försöka hitta de frågorna där vi redan nästa år, kanske innan sommaren i bästa fall, kan leverera något så att vi visar att det redan nu börjar hända saker så att det inte bara blir så att vi begraver det i utredningar och så kanske det kommer i slutet av mandatperioden eller kanske i värsta fall ännu senare.

Foto: Jonas Ekströmer/ TT

Ardalan Shekarabi (S) sa i en intervju med Dagens Juridik att det finns ”rätt så mycket bra saker när det gäller både straffrätten och processuella frågor” i Tidöavtalet. Råder det enighet i utskottet kring många av delarna i avtalet?

– Att vi är eniga inom våra fyra partier tror jag. Just dessa frågor är väl de enklaste att driva, tror jag kanske. Det finns ett par enskilda sakfrågor som säkert kommer att skapa lite kritik, det har vi redan förstått.

– Nu verkar det också som att Socialdemokraterna har börjat svänga lite grann. Man har börjat lyfta vissa frågor om straffskärpningar till exempel. Så det kan mycket väl bli så att vi faktiskt enas kring ganska mycket. Jag tror någonstans att även Socialdemokraterna förstår att detta är något som efterfrågas av väldigt många väljare. Så för deras egen överlevnad tror jag nog att det är rätt smart att hänga på tåget. Så det kan nog bli som så att vi i vissa frågor har enighet och i andra frågor inte har det. Det återstår att se.

– Många av sakerna som finns i avtalet är saker vi har drivit som parti och där vi har fått utstå väldigt hård kritik från de andra partierna, även Socialdemokraterna. Men när jag pratar med exempelvis Ardalan så får jag intrycket av att det verkar finnas en hel del samsyn.

”Frågorna är otroligt allvarliga”

Ardalan Shekarabi nämnde också tonen i den kriminalpolitiska debatten – vilken är din syn på den?

– Det är klart att vi ska ha en sansad debatt och sansad diskussion. Problemet i Sverige är att det ibland har räckt att du har sagt vissa saker så har man tyckt att det inte är sansat. Eller att det är extremt.

– För inte så många år sedan var det extremt att säga invandringen skulle minska till Sverige eller att det finns problem med islam eller att islamiseringen är ett hot mot vår demokrati. Sådant flyttas ju hela tiden och jag menar bara att det är frågor som vi har försökt att hantera sansat, men frågorna har varit så känsloladdade att andra har slagit bakut. Så har det kanske varit inom kriminalpolitiken också.

– Jag håller med om att vi ska ha en sansad debatt och vara respektfulla mot varandra, men många av frågorna är otroligt allvarliga och kommer att kräva väldigt tuffa åtgärder. Jag har inte någon annan uppfattning, jag bara menar att vissa kan säkert tycka att de åtgärderna inte är sansade. Men själva diskussionen kring dessa bör vara sansad och seriös.

Tillbaka till Tidöavtalet – finns det någon fråga du önskar hade varit med på det kriminalpolitiska området?

– Politikersvaret borde vara att jag bara vill prata om saker vi är överens om. Men det är klart att det finns saker.

Jag antar att hela partiprogrammet inte står med i avtalet?

– Nej och så är det för alla fyra partierna.

– Frågan om brottsprovokation till exempel. Det har varit mycket diskussion om det. Vi tycker att det till exempel borde vara möjligt att använda sig av brottsprovokation för att jaga sexualbrottslingar och pedofiler på Internet.

– Men det finns så mycket i avtalet redan som är så otroligt bra så att vi kommer att fokusera på detta. Men inom ramarna för varje sakpolitisk fråga som kommer upp och som ska fram som en proposition så kommer vi att försöka tänja på gränserna så mycket vi kan så att det landar där vi vill att det ska landa.

– Jag vill fokusera på det vi är överens om.

Vilken utveckling vill du se på det kriminalpolitiska området?

– Det är klart att polisfrågan är viktig och det är klart att hårdare straff är viktigt, men det är inte riktigt så enkelt. Ett problem som jag ser är att det inte bara handlar om tuffare straff. Jag vill påstå att det finns ett problem idag i svenskt rättsväsende där man tenderar att alldeles för ofta döma i den nedre delen av straffskalan. Det är ett jätteproblem och då bör vi snarare diskutera hur vi åtgärdar det problemet än att lägga på ytterligare år som man kanske knappt ändå dömer till. Jag kan inte ge dig ett svar på hur det ska gå till men den frågan kommer vi definitivt lyfta inom ramen för vårt samarbete för det är ett problem.

Richard Jomshof (SD). Foto: William Eriksson

– Ett konkret exempel i detta fall är påskupploppen. Jag tror 26 stycken är dömda så här långt och en majoritet av dessa är inte ens medborgare i Sverige. Ingen kommer att utvisas efter avtjänat straff trots att de inte är medborgare i Sverige. Det är konstigt. Det är jättekonstigt och det är en fråga vi måste hantera.

– Nu finns ju frågan om utvisning med i avtalet och ska utredas grundligt, men det är nästan den viktigaste frågan om du frågar mig. Och den kommer jag driva stenhårt.

Att fler ska utvisas om man inte är medborgare och döms för brott?

– Självklart så. Jag tycker att de skulle utvisas rakt uppochned varenda en av dem som inte är medborgare i Sverige. Så det spelar ingen roll om du är från Danmark eller Syrien. Du försöker döda poliser och får stanna i Sverige. Jag förstår ingenting.

Det låter mer som frågor för domstolarna?

– Exakt så. Det är klart att vi också har drivit straffskärpningar, men vi lurar oss själva om vi tror att det bara är det som är lösningen. För har vi ett problem med att man tenderar att döma i den nedre delen av straffskalan så är det en praxisfråga. Hur åtgärdar man den? Jag vet inte, men vi måste diskutera det och sedan göra något åt det. Vi kommer att lyfta problemet och sedan får vi se vart vi landar.

– Just den här utvisningsproblematiken vid påskupploppen är så otroligt talande. Det är så märkligt. Jag förstår inte. Om man kommer från ett annat land, du har inte ens medborgarskap, du hittar på en otrolig massa dumheter och får ändå stanna. Det är praxisfrågor som definitivt också måste diskuteras.

Kan man prata om någon form av omtag från er sida?

– Omtag i kriminalpolitiken är väl ett bra sätt att beskriva det. Varför inte.

Hur ska du jobba för att komma in i det nya arbetet?

– Vi kommer dels att göra besök men även bjuda in myndigheter till utskottet för att presentera sig och låta oss ställa frågor så att alla ledamöter får en så bra bild som möjligt.

Kommer man se dig mycket ute i debatten?

– Det hoppas jag. Det är mitt mål och jag debatterar gärna dessa frågor. Skillnaden blir nu att vi måste ställa om från att alltid ha varit ett parti som har varit i opposition.

– Många av våra förslag har ju uppkommit i opposition och är uppenbarligen bra eftersom många av dessa finns med i avtalet. Men det är en omställning att helt plötsligt hamna i en situation där vi lite grann får lägga band på oss själva. Hur gör vi nu när vi lägger kommitémotioner? Nu måste vi tvätta dem från saker som kanske inte bör väckas just nu för att det skulle kunna leda till ett problem i samarbetet. Det är ett nytt sätt att tänka.

Det är en omställning för partiet, är det en omställning även för dig som enskild ledamot?

– Ja, det är det. Det är ett nytt sätt att vara men jag gillar det faktiskt. Jag måste erkänna att jag nästan hade tappat lite geisten eller suget på att alltid vara den som står i hörnet och pekar finger och säger ”ni. har fel”. Att få chansen att försöka realisera politik är fantastiskt. Det är klart att jag hellre hade gjort det inom ramarna som ett aktivt regeringsparti. Men detta är ändå ett viktigt första steg. Politik är kul igen.

– Det blir lätt så att man bara står och kastar skit på varandra och bara säger att allt annat är dåligt. Det är så oppositionspolitik fungerar. Därför är det så märkligt att ställa om sig nu när man ser andra partier utanför som kritiserar oss. Det har nästan blivit en aha-upplevelse.

Blir det självrannsakan?

– Lite grann kanske. Jag vill ju påstå att vi har haft rätt de allra flesta gångerna.

Det kanske de andra också påstår att de har haft?

– Så är det förmodligen. Det är ganska subjektivt. Men någon sorts självrannsakan för det är ett nytt sätt att se på politiken för oss eftersom det är första gången. Har man varit med i den här dansen tidigare och bytt från regering till att bli oppositionsparti så fattar man redan hur det funkar. Även om man förstår hur det fungerar teoretiskt så är det först nu som vi förstår det på riktigt när man upplever det. Det är en intressant upplevelse.

– Man kanske blir lite mer ödmjuk, vilket jag tror är bra.


Dela sidan:
Skriv ut: