Under flera år anmälde mannen att han var arbetslös – samtidigt som han jobbade, bland annat på Polismyndigheten.
Totalt lurade han enligt åtalet Unionen på 295 547 kronor.
Om han döms i enlighet med åtalet kommer han sparkas.
Enligt åtalet har den polisanställde, som jobbat som arrestvakt, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet till arbetslöshetskassan Unionen lämnat oriktiga uppgifter och på så sätt orsakat fara för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut uppgående till sammanlagt 295 547 kr. Gärningarna är att anse som grova med hänsyn till det
sammanlagda beloppet och till att gärningarna har ingått i en brottslighet som har utövats systematiskt eller i större omfattning.
Brottstiden är enligt stämningen 3 maj 2019 – 25 okt 2020. I tidrapporterna till a-kassan uppgav han att han sammantaget arbetat endast 10 timmar trots att han i själva verket har arbetat 2 847 timmar, vilket har lett till att arbetslöshetskassan har betalat ut ersättning för 352,5 dagar utöver vad han har varit berättigad till.
En reformering av reglerna för påföljdsbestämning?
I Tidöavtalet finns ett särskilt avsnitt om straffrättspolitiken. Siktet verkar vara inställt på att göra betydande förändringar bland annat när det gäller reglerna för påföljdsbestämning. Martin Borgeke tar upp vissa problem med den nuvarande regleringen som, menar han, en framtida revidering av påföljdsbestämningsreglerna gärna får omfatta.
Nekar
I förhör nekar mannen till brott, och hävdar att han inte alls uppgett att han varit heltidsarbetslös, utan att han varit arbetslös 25 procent. Han reagerade inte när pengarna kom, säger han.
– Jag tänkte okej det är det jag har rätt till då.
Nu har han alltså åtalats, och Polisens Personalansvarsnämnd har yttrat sig:
”Personalansvarsnämnden gör därvid bedömningen att N.N kommer att skiljas från sin anställning om han döms enligt åtalet eller för uppsåtligt bidragsbrott. Om han endast skulle dömas för vårdslöst bidragsbrott kommer så inte att ske.”
