Justitieombudsmannen, JO, har beslutat att öppna ett initiativärende i syfte att utreda Migrationsverkets hantering av framställningar om så kallad dröjsmålstalan.
Detta sedan JO upptäckt att många framställningar om dröjsmålstalan avslås per automatik – utan att det redovisas något egentligt skäl för avslagen.
Dröjsmålstalan är en nyhet som infördes med den nya förvaltningslagen 2018. Syftet med dröjsmålstalan är att enskilda ska ges en möjlighet att påskynda avgörandet i ärenden som dragit ut ”oskäligt” länge på tiden.
Av förarbetena till den nya förvaltningslagen underströk lagstiftaren vikten av att ett beslut om avslag av en begäran ska ha en klargörande motivering och den beslutande myndigheten skulle därigenom tvingas att skapa sig en bild av hur det aktuella ärendet skulle hanteras i fortsättningen.
När JO gjorde en inspektion av Migrationsverkets medborgarskapsenhet upptäckte man dock att ett stort antal framställningar om dröjsmålstalan avslogs per automatik – utan att det redovisats något skäl för avslaget. Något som fått JO att öppna ett initiativärende.
– Vad som kommit fram vid inspektionen väcker frågor bland annat om Migrationsverkets tillämpning är förenlig med lagstiftarens intentioner med bestämmelserna om dröjsmålstalan. Jag vill därför ha Migrationsverkets syn på detta, säger justitieombudsmannen Per Lennerbrant i en kommentar till beslutet.
Migrationsverkets yttrande ska ha kommit in till JO senast den 4 december 2020.
