Pojken omhändertogs omedelbart och placerades i ett särskilt ungdomshem. Han fick under den första tiden i hemmet inte ta emot samtal eller besök eftersom ”allt kring polisutredningen är för oklart än”, enligt hemmet. Det innebar också att pojken inte fick ha någon kontakt med sin pappa.
I ett yttrande till JO skriver Socialnämnden att den 17-åriga pojken varit omhändertagen med stöd av enligt LVU sedan 2009.
Pojken har fyra syskon som även de är omhändertagna med stöd av LVU. Syftet med omhändertagandet är att skydda barnen från deras pappa.
Barnen har sedan 2009 varit placerade på skyddat boende, utredningshem och familjehem tillsammans med sin mamma. 17-åringen är inte längre placerad tillsammans med sin mamma utan bor i ett stödboende för ungdomar.
Socialnämnden skriver:
”Ärendet är komplext. Familjen kom till Sverige för fyra år sedan. Det har i socialtjänstens utredningar framkommit att det förekommit våld och hot om våld inom familjen sedan länge, redan innan familjen kom till Sverige. Efter att barnen och mamman skilts från pappan har 17-åringen, i perioder, på uppdrag av pappan, kontrollerat resten av familjen. Mamman har efter att hon ansökt om skilsmässa och enskild vårdnad om barnen upplevt ett allt större hot mot sin egen säkerhet. Hotet kommer från pappan och hans släkt.”
I juli 2011 blev mamman och ett av syskonen, enligt Socialnämnden misshandlade av 17 åringen. Mamman fruktade för sitt liv vid denna händelse. 17 åringen har sedan dess inte bott med sin mamma. Pappan och hans släkt har även på olika sätt hotat socialtjänsten under åren och flera polisanmälningar har gjorts.
Mamman är ensam vårdnadshavare och pappan har ingen umgängesrätt.
I september 2011 anhölls både 17-åringen och pappan misstänkta för stämpling till mord mot mamman.
Socialnämnden bedömer att 17-åringen inte ska få ta emot besök eller telefonsamtal från sin pappa under tiden utredningen angående stämpling till mord pågår, eftersom det bedöms vara till men för honom. Nämnden skriver att det oklart vilket inflytande pappan har på 17-åringen när det gäller stämplingen till mord.
Socialnämnden konstaterar också att pappan inte är vårdnadshavare och inte har någon umgängesrätt.
Samtidigt bedömer nämnden att 17-åringen inte heller ska få ta emot besök eller telefonsamtal från syskon, släktingar eller kompisar ”då situationen kring X är mycket rörig och det är svårt att förstå vilka som är inblandade i de brott som X är misstänkt för”.
Justitieombudsmannen Lilian Wiklund konstaterar att pojken alltså inte fick ta emot besök eller samtal efter placeringen på ungdomshemmet, enligt en journalanteckning på grund av att ”allt kring polisutredningen är för oklart än”.
JO skriver:
”X var tillsammans med sin far misstänkt för ett allvarligt brott och det fanns oklarheter i fråga om vad som hade hänt. Detta har emellertid inte inneburit att nämnden utan vidare har kunnat inskränka H:s kontakt med sin far.”
Ett beslut om att inskränka kontakten hade enligt JO varit godtagbart om det hade behövts för att vården av 17-åringen skulle kunna genomföras. Så kan också vara fallet om det till exempel finns risk för att kontakten kan leda till att personen dras in i ny brottslighet.
Socialnämnden har dock inte ens påstått att inskränkningen motiverades av sådana skäl som brukar ha att göra med själva vården av den unge. JO konstaterat att det har därför inte funnits förutsättningar för nämnden att med stöd av LVU inskränka kontakten på det sätt som gjordes.
Foto: TT
