Socialnämnden i Gällivare får kritik av JO, som granskat dess handläggning av ärenden som rör barn.
Kritiken rör bristande dokumentation och redovisning av beslut, dålig kommunikation och olämpliga formuleringar.
”En verksamhet med stora utmaningar och svåra problem”. Så beskriver JO bilden av Socialnämnden i Gällivare kommun efter att ha granskat dess handläggning av ärenden som rör barn.
Under inspektionen som utfördes i november förra året upptäckte JO flera brister. Det kom bland annat fram att Socialnämnden inte gjorde konkreta och individualiserade bedömningar av barnets bästa. Bland de brister som omgående behöver rättas till gäller nämndens skyldighet att kommunicera, dokumentera och olämpliga formuleringar.
Kritiken
JO kritiserar Socialnämnden i Gällivare för bristfällig redovisning av hur man bedömt vad som är bäst för barnet under handläggningen. I vissa utredningar saknades helt en redovisning om bedömningen av vad som var barnets bästa. I andra utredningar gjordes blanka påståenden om att en viss åtgärd var förenlig med barnets bästa.
JO skriver att det är oroväckande att det inte går att avgöra i de ärenden som granskats ifall man gjort en bedömning om vad som är barnets bästa. En bedömning av barnets bästa kräver enligt JO att nämnden redovisar hur den resonerat och anger varför en viss åtgärd är för barnets bästa.
Socialnämnden kritiseras också för flera brister i hanteringen av ett ärende där barn omhändertogs enligt LVU.
Bland annat så hade inte barnen informerats ordentligt om att de skulle bli omhändertagna, och vårdnadshavarna hade inte informerats om att socialtjänsten ämnade att hålla samtal med ett av barnen i dennes skola, innan själva omhändertagandet.
JO skriver att det är viktigt att noggrant dokumentera när man beslutar om integritetskränkande åtgärder, som att hålla ett barnsamtal i skolan, eller när nämnden frångår huvudregeln om att ta reda på vårdnadshavarnas inställning till samtalet innan det görs. Detta hade inte dokumenterats i det här fallet.
Nämnden får också kritik för bristande kommunikation rörande utredningar, bristande inhämtning av vårdnadshavares synpunkter och otillräcklig information om möjligheten till företräde.
Olämpliga formuleringar kan påverka förtroendet
JO riktar även kritik mot ordval i barnutredningar, som inte varit formulerade som tillräckligt objektiva. Exempel som tas upp är: ”föräldrarna saknar förutsättningar att vara fullgoda föräldrar” och ”Föräldrarna har ett närmast kriminellt syn- och levnadssätt och de lever en parasiterade livsstil. De ljuger, stjäl, manipulerar och utnyttjar både sina barn och andra människor i sin närhet föregen vinning. De är likgiltiga inför den skada och negativa påverkan deras agerande leder till både för sina barn och andra.”
JO konstaterar att formuleringarna är olämpliga, eftersom de inte är neutrala, och menar att det finns en överhängande risk att såna här formuleringar kan få människors förtroende för Socialnämndens att brista.
Andra inspektionen i en serie
Utöver kritiken skriver JO att intrycket av verksamheten var positivt i flera avseenden – handläggningen sköttes på ett engagerat och omsorgsfullt sätt med fokus på att ha en bra dialog med de berörda, fristerna som krävs inom LVU hölls med god marginal och skyddsbedömningar gjordes nästan uteslutande samma dag som orosanmälan kom in, alltså enligt det skyndsamhetskrav som gäller.
Inspektionen var den andra i en serie granskningar av mindre kommuners socialtjänster, med syfte att undersöka hur väl socialtjänsterna hanterar reglerna som finns för att värna enskildas rättssäkerhet.
De fyra kommuner som valts ut att granskas har tidigare uppmärksammats med att ha allvarliga brister och fått kritik från JO.
