Justitieombudsmannen (JO) riktar kritik mot Socialnämnden i Uddevalla kommun för passivitet vid sökandet av en 14-årig flicka som avvek från ett HVB-hem.
Anledningen var att socialnämnden underlåtit att söka efter flickan efter det att hon avvek från hemmet och polis kallats in för handräckning.
Bakgrunden till ärendet var att Socialnämnden i Uddevalla kommun omhändertog en 14-årig flicka och placerade henne i ett HVB-hem. Orsaken var att flickan tog droger och vistades i olämpliga miljöer. Samma dag som flickan placerades, den 4 maj, avvek hon dock från hemmet.
Begärde hjälp av polisen
När flickan avvek från hemmet begärde socialnämnden hjälp av polisen för att söka efter flickan. Mellan den 5 och den 11 maj hade socialnämnden återkommande kontakt med polisen om var flickan kunde befinna sig. Flickan återfanns den 16 maj, tolv dagar senare.
JO inleder med att konstatera att socialnämnden har det övergripande ansvaret för vård av personer som omhändertagits med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). I nödfall kan polismyndigheten hjälpa till med att genomföra ett beslut om vård eller handräckning, exempelvis om en ung person avviker från ett behandlingshem och behöver återföras dit. Trots det ligger ansvaret fortfarande kvar på socialnämnden.
Sökte inte efter flickan
I det aktuella fallet hade socialnämnden begärt hjälp från polisen samma dag som flickan avvek, och sedan haft kontakt med polisen mellan den 5 maj och den 11 maj.
Enligt JO gjorde socialnämnden dock inga försök att söka efter flickan eller att verkställa omhändertagandet med egna resurser. Kontakten med polisen upphörde den 11 maj, och flickan återfanns först den 16 maj.
Får kritik för passivitet
JO konstaterar att det var socialnämnden som hade det övergripande ansvaret för att söka efter flickan och föra tillbaka henne till ungdomshemmet, även efter det att hjälp hade begärts från polisen. Enligt JO borde socialnämnden därför hållit sig löpande informerad om polisens eftersökningar av flickan, även efter den 11 maj, fram till dess att flickan återfanns.
Mot bakgrund av att flickan endast var 14 år, och att socialnämnden ansåg att det fanns en risk för att flickan skulle använda droger och vistas i olämpliga miljöer, anser JO att socialnämnden borde försökt ta reda på var flickan uppehöll sig och sökt efter henne.
JO konstaterar därför att socialnämndens handläggning av ärendet varit passiv, och riktar kritik mot socialnämnden för bristen i handläggningen.
