Mannen bedriver i sin enskilda firma handel med skrot och återvinning av metaller. Verksamheten sysselsätter två till tre personer. Som stöd för sina påstådda förluster åberopar mannen intyg från sin bokhållare vilket visar att de två aktuella månadernas intäkter är väsentligt lägre än andra månader under samma, och nästföljande, år.
JK uttalar att jämförelsen mellan enskilda månader inte kan leda till några bestämda slutsatser till skälet till avbräcket. Det har heller inte framgått vari de påstådda förlusterna bestått; till exempel mistade affärsuppgörelser eller ökade utgifter.
När det gäller ersättningskravet rörande förlorad goodwill framgår det enligt JK inte klart vad ersättningskravet avser. JK tolkar kravet så att verksamhetens anseende har försämrats som en följd av frihetsberövandet. Det är emellertid oklart hur det fordrade beloppet har beräknats och om det avser förlorade intäkter till följd av det förlorade anseendet, eller kostnader för att återuppbygga detsamma.
JK uttalar avslutningsvis att mannen inom ramen för begäran om omprövning av detta beslut har möjlighet att åberopa ytterligare utredning till stöd för sitt skadeståndskrav.
