Enligt direktiven i det nya betänkandet ska utformningen av den nya förvaltningslagen sträva efter att bli så lättillgänglig och pedagogisk som möjligt.
Begreppet myndighetsutövning är enligt utredningen så behäftat med oklarheter och motstridiga förarbetsuttalanden att kommittén har valt att helt utmönstra det ur lagstiftningen. Det hävdas att begreppet i dagens läge endast försvårar och komplicerar myndigheternas handläggning.
Det saknas en legaldefinition av vilka ageranden från myndigheternas sida som utgör myndighetsutövning i dagens lagstiftning, något som är ohållbart enligt den nya utredningen.
Justitiekanslern, som nyligen lämnade sitt remissvar, framhåller att begreppet myndighetsutövning förekommer på flera andra ställen i lagstiftningen och att det kan orsaka systematiska svårigheter om begreppet tas bort i förvaltningslagen.
Bland annat är det direkt kopplat till bestämmelsen om myndigheters skadeståndsansvar enligt 3 kap 2-3 §§ skadeståndslagen.
Enligt JK måste det därför grundligt utredas vilka konsekvenser ett borttagande skulle få för annan lagstiftning innan det kan genomföras.
Dessutom håller JK inte med om kommitténs slutsats att begreppet är otydligt och orsakar problem i administrationen. Tvärtom menar JK att de flesta myndigheter och enskilda har en bra förståelse över vad som menas med myndighetsutövning. Justitiekanslern berömmer däremot borttagandet utifrån synpunkten att det leder till ett bredare tillämpningsområde för de rättssäkerhetsmekanismer som nu endast gäller för myndighetsutövning, däribland partsinsyn och rätten till muntlig handläggning.
Datainspektionen menar i sitt yttrande att det är just detta som är problemet. Datainspektionen framhåller att denna utökade rättighet kan leda till att andra delar av myndigheternas arbete kommer att påverkas negativt. Bland annat framhålls att ärenden som innefattar planerings- och arbetsledningsfrågor kommer att omfattas – något som skulle vara dåligt ur effektivitetssynpunkt.
Utredningens förslag har också mötts av kritik av bland annat Arbetsgivarverket, som menar att en utmönstring av begreppet myndighetsutövning kräver mer analys, och av Jusek, som avstyrker införandet av en dröjsmålstalan. Statskontoret menar att det finns argument för att ta bort begreppet, men att utredningen inte i tillräcklig utsträckning analyserat konsekvenserna av en sådan lösning.
