Säkerhetsskyddslagen gäller för ”säkerhetsklassade” anställda inom framförallt offentlig verksamhet som kan vara av betydelse för till exempel rikets säkerhet. Innan en sådan tjänst tillsätts görs en utredning om personen utifrån ett säkerhetsperspektiv.
JK påpekar i sitt yttrande att detta handlar om en avvägning mellan olika intressen – nationens skydd måste vägas mot enskildas rätt till bland annat yttrandefrihet och integritet.
JK skriver om det nya lagförslaget:
”Då måste inte minst beaktas det grundlagsskydd som gäller för rättigheterna. Det skyddet får naturligtvis inte inskränkas på ett otillåtet sätt. Detta innebär bland annat att inskränkningar kan godtas endast om de bedöms som nödvändiga för ett i sammanhanget godtagbart ändamål och som proportionella för att uppnå ändamålet.”
JK skriver vidare att hon inte anser att hon har någon anledning att invända mot de avvägningar som utredningen gjort i det avseendet.
Samtidigt anser JK att det kan finnas anledning att ytterligare överväga konsekvenserna ur ett offentlighets- och sekretessperspektiv. Bland annat ställer sig JK bakom Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens (SIN:s) analys kring registerkontroll.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden skriver i sitt yttrande till Justitiedepartementet:
”Registerkontrollen innebär normalt att sekretessbelagda uppgifter lämnas till Registerkontrolldelegationen och ibland till den som ska besluta om anställning. Förslagen om registerkontroll inför utfärdande av säkerhetsintyg och efter ansökan från annan stat innebär att sekretessbelagda uppgifter också ska lämnas ut till Försvarsmakten utan att Försvarsmakten utgör anställningsmyndighet. I betänkandet finns ingen sammanhållen analys av vilken betydelse sekretessen har för de utlämnanden som nämns ovan. Det är angeläget att en sådan analys av förslagens konsekvenser ur sekretessynpunkt görs i det fortsatta lagstiftningsarbetet.”
Foto: Nina Broberg/JK
