Migrationsverket tog drygt sju månader på sig att handlägga ett ärende om förlängning av uppehållstillstånd.
Nu riktar JK stark kritik mot myndigheten för sin passiva handläggning.
Något skadestånd blir det dock inte för de drabbade då det inte finns något orsakssamband mellan den utdragna handläggningstiden och deras beslut att avbryta sina studier i Sverige.
Två utländska medborgare beviljades uppehållstillstånd i Sverige för studier för perioden den 1 augusti 2019 – 1 september 2020. I början av mars 2020 ansökte de om förlängda uppehållstillstånd som skulle gälla fram till den 2 oktober i år.
I början av maj 2020 fick de en begäran av Migrationsverket om komplettering där de ombads att, bland annat, inkomma med ett intyg där det skulle framgå om de fortsatta studierna skulle bedrivas på distans, samt handlingar av vilka det skulle framgå att de uppfyllde krav på försörjning. Två dagar senare inkom de båda med handlingar om försörjningskravet och ett intyg om att fortsatta studier skulle bedrivas som distansundervisning fram till 2 november 2020 och att studier därefter krävde deras närvaro vid lärosätet.
I ett mejl den 2 juli påpekade sökandena att de inte fått något beslut – trots att det hade gått tre månader sedan deras ansökan inkom – och att de därför skulle resa hem.
I slutet av augusti hörde en anhörig av sig till Migrationsverket och meddelade att det var osäkert om de kunde fortsätta sina studier eftersom de inte fått sitt beslut.
Ville ha 400 000 kronor i skadestånd
Den 2 september upplystes Migrationsverket av skolan att de båda sökande avbrutit sina studier och samma dag begärde en handläggare vid myndigheterna att de skulle uppge var de befann sig. Sökandena informerades även om att verket mottagit information om att de avbrutit sina studier. Samma dag registrerades ett mejl från den 28 augusti där det framgick att sökandena blivit tvungna att avbryta sina studier på grund av det uteblivna uppehållstillståndet samt att de inte längre ville söka om förlängt uppehållstillstånd.
Mot bakgrund av detta vände de sig senare till Justitiekanslern och ansökte om skadestånd med drygt 400 000 kronor för Migrationsverkets utdragna handläggning. Pengarna skulle, enligt sökandena, täcka de studieavgifter som de betalat, levnads- och boendekostnader under studietiden i Sverige samt utgifter för flygbiljetter.
Nekas skadestånd – inget orsakssamband
JK konstaterar nu att den totala handläggningstiden uppgick till drygt sju månader, vilket är betydligt längre än de 90 dagar som stipuleras i utlänningslagen.
Justitiekanslern slår också fast att den utdragna handläggningen ”uteslutande berott på Migrationsverkets passivitet” och konstaterar att det ”inte är acceptabelt” att ett sådant ärende blir liggande under så pass lång tid. Myndigheten kritiseras därför.
När det gäller skadeståndsanspråket konstaterar JK dock att det inte finns något adekvat orsakssamband mellan den utdragna handläggningstiden och de sökandes beslut att avbryta sina studier. Detta eftersom de haft möjlighet att ansöka om att få sina studieavgifter återbetalda samt att den första delen av terminen skulle utgöras av distansundervisning. Mot bakgrund av detta föreligger ingen rätt till skadestånd enligt skadeståndslagen.
Det föreligger inte heller, enligt JK, förutsättningar att utge skadestånd med hänvisning till att deras rättigheter enligt Europakonventionen skulle ha överträtts.
