Justitiekanslern vill att åklagare ska höras över de rättsliga biträdenas kostnadsräkningar i betydligt fler fall när inget åtal har väckts.
Det framgår av ett remissvar från myndigheten.
Regeringen har, i en promemoria, föreslagit att skyldigheten för tingsrätterna att inhämta åklagarens yttrande över de rättsliga biträdenas ersättningsanspråk bör utvidgas i mål där inte åtal har väckts.
I promemorian konstaterar regeringen att ”samhällets resurser är begränsade” samt att antalet förordnandemål ökat rejält de senaste åren.
Enligt regeringens förslag bör den nya regleringen utformas så att rätten, i de fall åtal inte har väckts och ersättningsanspråket understiger 100 000 kronor, ”ska inhämta yttrande om det behövs för att bedöma skäligheten i anspråket”. Enligt regeringen skulle detta framhålla ”betydelsen av att få synpunkter på den begärda ersättningen i förordnandemålen”, samtidigt som yttrande inte behöver inhämtas i onödan.
Vill se betydligt lägre gräns än 100 000 kronor
Justitiekanslern, som nyligen granskat den statliga ersättningen till rättsliga biträden, är positiv till regeringens förslag men konstaterar att det ”saknas en närmare utredning av ersättningsnivåerna för mål som skrivs av innan åtal väcks”. Enligt JK kan man utgå i från att de flesta mål, som inte går till åtal, skrivs av så tidigt att kostnadsräkningarna sällan överstiger 100 000 kronor. JK ”befarar” också att den flexibla regeln som föreslås beträffande lägre anspråk ”inte kommer att användas i önskvärd utsträckning”.
JK vill därför se en ändring som gör det obligatoriskt att höra åklagaren över ersättningsanspråket på nivåer som är ”betydligt lägre än 100 000 kronor”. Enligt JK skulle detta skapa ökad tydlighet och ”öka förutsättningarna för ett så bra beslutsunderlag som möjligt i ett större antal fall”.
