Det är en man i Värmland som har begärde skadestånd från staten för lidande med 5 179 euro. Han låg i tvist med ett försäkringsbolag om trafikskadeersättning om målet avgjordes av Värmlands tingsrätt och Hovrätten för Västra Sverige.
Mannen väckte talan i november 2007 målet avgjordes slutgiltigt av hovrätten i november 2011. Under resans gång hade han själv begärt, och beviljats, uppskov ett antal gånger med att inkomma med skrivelser. Vid ett tillfälle när huvudförhandling var utsatt så fick den också ställas in eftersom tresitsen inte var komplett. Mannen fick till slut beviljat att målet skulle tas med förtur.
JK skriver i sitt beslut:
”Det i detta ärende aktuella målet har handlagts under fyra år och fem månader i två instanser, varav tre år och fem månader i tingsrätten. Målet har inte avsett en fråga som enligt Europadomstolens praxis krävt särskilt skyndsam handläggning. Handläggningen har pågått kontinuerligt utom under det sista året i tingsrätten då målet såvitt framgår i princip väntade på tid för huvudförhandling i tresits”.
”Det vore orimligt att utgå från att rättsväsendet tillförs resurser i sådan utsträckning att en huvudförhandling i tresits kan äga rum i omedelbar anslutning till att målet är färdigberett. Europakonventionen kräver att staten tillser att dess rättsväsende har tillräckliga resurser för att dispositiva tvistemål ska kunna handläggas med rimlig skyndsamhet, inte att det finns resurser för att handlägga varje dispositivt tvistemål som vore det av förturskaraktär. Även med en tillräcklig resurstilldelning och en god organisation måste man därför normalt räkna med en viss tidsutdräkt innan ett dispositivt tvistemål kan företas till avgörande med tre domare.”
”Inte heller det förhållandet att tingsrätten i november 2010 beslutade att målet skulle handläggas med förtur medför enligt Justitiekanslerns uppfattning att X:s rätt till rättegång inom skälig tid kan anses ha överträtts.”
Mannen får därför inget skadestånd av JK.
Foto: JK
