– Det var det enda rimliga beslutet. Det känns skönt att JK snabbt kom fram till det, säger SvD:s chefredaktör Lena K Samuelsson.
I april rapporterade SvD att en rysk signalspaningsflygning och en rysk bombflygövning hade genomförts i närheten av svenskt territorium. Tidningen publicerade också uppgifter om att det svenska flygvapnet inte hade förmåga att kunna skicka upp jaktflyg för att möta de ryska planen.
Försvarsmakten anmälde SvD och några bloggar som skrivit om saken till Säkerhetspolisen. Samma dag beslutade chefåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål att överlämna ärendet till JK som är ensam åklagare när det gäller tryckfrihetsfrågor.
JK Anna Skarhed – som prövade själva publiceringen och den så kallade meddelarfriheten – har nu beslutat att inte inleda någon förundersökning.
Hon konstaterar att ”Av 1 kap. 1 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen (TF) framgår att det står var och en fritt att lämna uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst till bl.a. journalister för offentliggörande i tidningar och andra tryckta skrifter, om inte något annat är föreskrivet i TF (meddelarfrihet). För att meddelarfriheten ska kunna åberopas krävs att de förutsättningar som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket TF är uppfyllda, dvs. bl.a. att meddelaren har haft ett publiceringssyfte”.
Meddelarfriheten innebär som regel frihet från ansvar för brott mot sekretessbestämmelser. Det finns dock vissa undantag från meddelarfriheten – bkland annat för en viss typ av uppgifter som rör rikets säkerhet.
Svenska Dagbladet faller inom tryckfrihetsförordningens regelsystem och får därmed ett ”förstärkt skydd”. Nätupplagan får också detta skydd då den omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, som vilar på samma principer som TF.
JK undersökte först om förundersökning överhuvudtaget kunde inledas.
”De tryck- eller yttrandefrihetsbrott som kan komma ifråga är som framgått obehörig befattning med hemlig uppgift alternativt vårdslöshet med hemlig uppgift. För att publiceringen ska innefatta ett sådant brott krävs inledningsvis att ett förhållande av hemlig natur har röjts, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller eljest för rikets säkerhet”, skriver JK.
JK bedömer dock att de publicerade uppgifterna inte ”anses innefatta något för rikets säkerhet verkligt betydelsefullt i den mening som krävs för att det ska bli fråga om ett sådant brott som nu är aktuellt”.
När det gäller meddelarfriheten så skriver JK att någon allmän handling inte ”oriktigt” har lämnats ut eller att ”något brott har förekommit som kan medföra att meddelarfriheten genombryts”.
JK prövade dock en annan fråga – nämligen om vissa bloggar kunde vara föremål för förundersökning. Eftersom dessa bloggar inte omfattas av varken TF:s eller YGL:s regelverk så ska ärendet ”i dessa delar återlämnas till Åklagarkammaren för säkerhetsmål”.
Foto: Sören Andersson/Scanpix
