Enligt kvinnan gick det att avläsa att ett könsbyte ägt rum genom att Skatteverket aviserade uppgiften om hennes nya förnamn och personnummer med hänvisning till hennes tidigare personnummer.
JK uttalar att registreringen av kvinnans personuppgifter i folkbokföringsregistret om hennes förnamn och personnummer stämmer överens med de verkliga förhållandena, och därför inte strider mot PUL. Eftersom Skatteverkets hantering av personuppgifterna har skett i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar kan något skadestånd inte utgå med stöd av PUL.
När det gäller frågan om kvinnan kan få skadestånd enligt skadeståndslagen uttalar JK att folkbokföringsuppgifter bara får hemlighållas om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde leder men av att uppgifterna röjs. Just ändrad könstillhörighet är uppgifter av särskilt känslig art som motiverar sekretess. Enligt JK borde de särskilda omständigheterna ha föranlett Skatteverket att på eget initiativ utreda eventuella förutsättningar för att lägga in sekretessmarkering på kvinnans personuppgifter. Att mottagarna inte fått någon särskild upplysning om att anledningen till kvinnans ändrade personuppgifter var just ett könsbyte ändrar inte JK:s uppfattning att hon borde ha uppmärksammats på riskerna. Orsaken till registreringen av hennes nya, könsbestämda förnamn och könsbestämda personnummer torde enligt JK stå klart för många mottagare även utan uttrycklig upplysning.
Skatteverket har handlat i strid med sina egna handläggningsföreskrifter. Kvinnan inte gjort gällande att hon drabbats av någon annan skada än ideell sådan; det vill säga psykiskt lidande på grund av kränkning. Eftersom utredningen enligt JK inte visat att någon tjänsteman gjort sig skyldig till brott vid handläggningen av ärendet, kan någon ersättning för kränkning inte betalas ut. JK avslår därför kvinnans skadeståndsanspråk.
