En ICA-butik i Umeå hade utsatts för ett rånförsök. En övervakningskamera i butiken filmade gärningsmannen som var beväpnad med en kofot.
Polismyndigheten beslutade att publicera en sekvens ur filmen på myndighetens hemsida. Polisen saknade spår efter gärningsmannen och syftet med publiceringen var att uppmana allmänheten att lämna information avseende brottet till polisen. Omedelbart efter publiceringen kopierades filmen av Västerbottens-Kuriren som publicerade filmen på sin egen hemsida.
En av de butiksanställda ifrågasätter nu polisens agerande. Hon berättar att hon genom filmen blivit identifierad som utsatt för rånet. Kvinnan menar att filmen borde ha bearbetats så att hon blivit oigenkännlig.
Justitiekanslern anser att det är uppenbart att offentliggörande av rörliga bilder på en okänd gärningsman kan fylla en viktig funktion i sökandet efter den personen. Samtidigt är det angeläget att undvika obehag eller negativa konsekvenser för andra personer som förekommer på bildmaterialet. För att undvika ingående eller långvarig exponering av enskilda bör maskering av filerna övervägas avseende sådan information som inte nödvändigtvis måste komma till allmän kännedom.
I det aktuella fallet förekommer butiksbiträdet enbart helt kort i den filmsekvens som är i fråga. Justitiekanslern finner ingen anledning att rikta någon kritik mot polismyndigheten med anledning av offentliggörandet av bildmaterialet.
