Dagens Juridik har tidigare berättat att förslaget till den nya myndighetsdatalagen avstyrks av tunga remissinstanser som Datainspektionen och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Även om justitiekansler Anna Skarhed i stort stort ställer sig positiv till lagförslaget så är hon dock kritisk på flera centrala punkter.
Justitiekanslern håller med den utredning som lagt fram det nya förslaget om att myndighetsdatalagen kan väntas minska behovet av sektorsspecifika regler om informationshantering, vilket enligt JK måste anses vara positivt.
Borde ”snäva in” tillgången till personuppgifter
Utredningens uppgift var just att lägga fram ett förslag till regelverk som tar hänsyn till de särskilda förutsättningar som gäller vid behandlingen av personuppgifter för myndigheter.
JK kommer dock med vissa synpunkter. Bland annat anser JK att det bör övervägas om inte regleringen av tillgång till personuppgifter borde ha samma formulering som i den nya domstolsdatalagen, som enligt JK på ett tydligare sätt ”snävar in” tillgången till personuppgifter.
JK konstaterar också att den nya lagen inte har någon bestämmelse om straff för tjänstemän som agerar i strid med lagen. Det innebär att reglerna blir olika för privata och offentliga verksamheter.
JK skriver:
”Vidare drabbas en person som i en verksamhet som omfattas av PUL (exempelvis privat verksamhet) av straffsanktion medan den tjänsteman som begår samma överträdelse vid tillämpningen av myndighetsdatalagen fri från straff. Det kan starkt ifrågasättas om det är motiverat att upprätthålla denna inkonsekvens beträffande straffsanktionerna.”
Ny EU-förordning kan skapa problem
JK lyfter också fram att nya EU-regler väntas inom de närmsta åren och påpekar att det skulle kunna innebära stora besvär för myndigheter om den nya myndighetsdatalagen bara hinner vara på plats en kort period för att sedan ändras igen.
Som exempel nämner JK att myndigheter kan tänkas investera i IT-lösningar som sedan behöver ändras, vilket isåfall skulle innebära ökade kostnader.
JK skriver:
”Om det kan antas att den föreslagna lagen endast kommer att vara gällande ett eller ett par år innan uppgiftsskyddsförordningen träder i kraft, kan det mot denna bakgrund finnas anledning att avvakta med införandet av myndighetsdatalagen till dess att det närmare har analyserats hur lagen bör utformas sedan uppgiftsskyddsförordningen beslutats.”
Foto: Henrik Montgomery / TT
