Det är i ett remissvar till en departementspromemoria om ”informationsutbyte vid samverkan mot grov organiserad brottslighet” som Anna Skarhed påpekar att en legaldefinition är nödvändig.
”Jag anser att det i lagtexten tydligare bör anges vad som krävs för att det ska anses röra sig om brottslighet av allvarlig karaktär”, skriver hon.
Enligt promemorian ska myndigheter kunna förebygga, förhindra eller upptäcka grov organiserad brottslighet. Promemorian föreslår därför bland annat en ny lag om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot grov organiserad brottslighet – för att göra det enklare för myndigheter att byta information med varandra.
JK håller med om att lagen behövs. Hon poängterar dock att det i svensk rätt inte finns någon legaldefinition av det begrepp som i vardagligt tal brukar användas – grov organiserad brottslighet.
”Det är därför nödvändigt att den föreslagna lagens tillämpningsområde tydligt definieras i lagtexten”, konstaterar JK.
Eftersom det handlar om en sekretesslättnad vid myndighetssamarbete är behovet av en definition också viktigt ur ett integritetsperspektiv.
”Informationsutbyte av aktuellt slag ska därför endast tillåtas för att beivra särskilt allvarlig och samhällsskadlig brottslighet”, skriver JK.
Enligt promemorian finns det definitioner av grov organiserad brottslighet både inom EU och i FN. En av dessa konstaterar att begreppet ”tar sikte på personer som handlar i samförstånd i syfte att begå ett eller flera brott som kan föranleda fyra års fängelse eller mer.”
Promemorian skriver också att det närmaste man kommer en definition i svensk rätt är i brottsbalken 29 kap 2 § som anger det som en försvårande omständighet när ett brott ”utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering”.
Foto: Patrik Lestander/TT
