Företrädaren för en förening för tolkar inom rättsväsendet framförde klagomål mot Förvaltningsrätten i Stockholm för att domstolen konsekvent vägrar att lämna ut handlingar till tolkar inför förhandlingar.
Liknande klagomål har också framförts mot domstolar i andra delar av landet.
Enligt anmälan leder domstolarnas vägran till att domstolarna inte kan förebreda sig inför förhandlingar på ett bra sätt.
JK skriver i ett uttalande att, för att en tolk ska kunna förbereda sig och fullgöra sitt uppdrag, kan det ibland vara lämpligt att viktigare handlingar i målet, som stämningsansökan, underinstansens dom och överklagandeskrivelser, skickas till tolken i förväg.
Förordnade tolkar är uppdragstagare hos domstolen och omfattas därför av samma sekretessregler som domstolens anställda.
Frågan om tolkar ska få ta del av information före förhandling berör rättssäkerheten.
JK skriver:
”Rätten för den som inte behärskar det svenska språket att biträdas av tolk i domstol är en viktigt rättssäkerhetsfråga, som bland annat kommer till uttryck i artikel 6 i Europakonventionen. För att kunna garantera rätten till en rättvis rättegång är det viktigt att tolkningen är av hög kvalitet, vilket bland annat kräver att tolken ges möjlighet att förbereda sig tillräckligt för uppdraget. Domstolen har del i ansvaret för att så sker, vilket kan innebära att tolken måste beredas tillfälle att ta del av relevant information före en förhandling.”
Samtidigt anser JK att det är viktigt att sekretessbelagd information sprids restriktivt och att detta sker enligt gällande regler och under betryggande former. Frågan som JK tar ställning till är därför om och i så fall i vilken mån en domstol bör ge en tolk tillgång till sekretessbelagda handlingar innan förhandlingarna äger rum, och i så fall på vilket sätt informationen bör ges.
JK skriver att det framstår som ”både rimligt och lämpligt att tolken ska anses vara uppdragstagare och därmed bunden av tystnadsplikten redan när bekräftelsen av att en viss tolk åtagit sig uppdraget sänds till domstolen.”
Därför anser JK att det faktum att tolkförordnandet i regel formaliseras först vid förhandlingen inte ska innebära att domstolen, med hänvisning till sekretessbestämmelser, kan neka en tolk att ta del av uppgifter i målet i förväg om detta krävs för att tolken ska kunna fullgöra sitt uppdrag.
När det kommer till frågan på vilket sätt en tolk kan få del av sekretessbelagd information bör samma överväganden göras som när domstolen förmedlar sådan information till andra, enligt JK.
JK skriver:
”Det är ytterst domstolens ansvar att förhandlingen kan genomföras på ett sådant sätt att också den som behöver hjälp av tolk garanteras rätten till en rättvis rättegång. Domstolen bör därför så långt det är möjligt tillmötesgå en tolks begäran om att före förhandlingen få ta del av relevanta handlingar i målet.”
Foto: TT
