Konstitutionsutskottet skriver att de anser att vissa delar av förslaget inte är sådana beslut som ska tas på EU-nivå och därför strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen – om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Principen används för att avgöra om en fråga ska beslutas på EU-nivå eller i medlemsländerna.
KU föreslår därför att riksdagen ska lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, Europarådets och EU-kommissionens ordförande om de delar i förslaget som inte fungerar.
Nominering kan inte regleras
En av frågorna är om man på EU-nivå kan kräva insyn och jämställdhet när det gäller nomineringen av kandidater till EU-valen, någonting som KU anser inte kan regleras varken på EU-nivå eller på nationell nivå.
Enligt KU bör inte EU heller besluta om förändringar i rollfördelningen mellan Europaparlamentet och rådet när det gäller beslut om vilken dag som ska vara valdag och åtgärder för att genomföra valet.
KU påtalar också att flera delar av förslaget är svåra att förena med den svenska grundlagsregleringen om tryck- och yttrandefrihet. Det gäller främst föreslagna regleringar om logotyper på valsedlarna, regler kring innehållet i valkampanjmaterial samt publicering av sådant material.
KU motsätter sig även förbud mot att publicera prognoser som grundas på vallokalsundersökningar före en viss tidpunkt.
Inte följt rutiner
KU anser att EU-parlamentets förslag dessutom inte har följt de rutiner som finns om vilken information som ska ges till de nationella parlamenten i EU, bland annat avseende vilken tid riksdagen har på sig att pröva förslaget utifrån subsidiaritetsprincipen.
Dessutom saknas en motivering till varför de föreslagna reglerna ska fattas på EU-nivå, trots att en sådan ska finnas.
Avsaknad av tydlig information samt bristande motiveringar kan, enligt KU, i längden försämra den demokratiska beslutsprocessen i EU.
