”Internet som brottsplats – inför en särskild rättsordning för effektiv hantering av näthat”
DEBATT – av Tobias Håkansson, jur. stud och redaktör på Prima Facie – Juridiska Föreningen vid Örebro universitets tidskrift
Internet är – trots det breda användandet – fortsatt relativt nytt som brottsplats. Näthat, grooming och förtal är där vardagsmat. Trots detta är många av brotten fortsatt oreglerade.
Är det svenska rättssystemet en del av internetåldern eller blott en fossil? Svaret ges möjligen här, eller i vart fall på årets Juristmässa på Örebro universitet.
Varje dag kränks mängder av barn, unga och vuxna på nätet. För vissa är det värre än andra. Inte minst är läget allvarligt för alla de kvinnor som väljer att engagera sig för jämställdhet, människors lika värde eller antirasism.
Gång på gång har frågan lyfts i media, för att i ett par veckor vara hetare än allt annat. När dammet lagt sig förpassas den dock, allt som oftast, tillbaka in i hörnet till förmån för mer “aktuella frågor” så som dagens outfit, dagens lunch eller lejonet Cecil.
Utan att i detalj diskutera internets – och då framför allt sociala mediers – förmåga att samla, engagera och inspirera människor är dess baksida (det alltid närvarande hatet) mer oroande. Lagstiftningens verktyg att hantera förtal och näthat springer från en tid när bara ett fåtal priviligerade hade medlen för att kunna sprida sina tankar, ord och värderingar ut i offentligheten.
I det närmaste var det bara självbiografier och memoarer som låg i skottgluggen för sådana stämningsansökningar. Idag är situationen en annan.
Varje människa kan fritt uttrycka sig på nätet och relativt snabbt finna en publik. Bloggar, statusuppdateringar och twitterrader är alla exempel på moderna brottsplatser – men ytterst få förövare fälls till ansvar. Inte för att det saknas utredningsmöjligheter – utan för att instrumenten är för tidskrävande och omständiga. Fossiler om du så vill.
För mig står det klart att internet behöver ett standardiserat förfarande för att hantera denna typ av brott. En polisanmälan bör inte vara svårare att göra än en anmälan till facebooks eget granskningssystem. Hanteringen bör även den vara standardiserad.
Brotten näthat och internetförtal bör båda vara föremål för strafföreläggande. Med andra ord borde dessa förövare vid en automatisk process kunna dömas till böter för sitt agerande. Om de överklagar bör frågan inte prövas i allmän domstol – utan av en särskild sådan enbart tillsatt att hantera ärenden av detta slag. Allt för att få till en snabb, slagkraftig och effektiv process.
Låter det galet? Det kanske det är också. Vad vet egentligen jag, en juriststudent utan erfarenhet av att arbeta som jurist.
Några som däremot borde veta är juristerna vid Juridikinstitutet och Ulrika Rogland – och därför är det högintressant att det är just de som kommer till Juristmässans förkväll och föreläser i ämnet “internet som brottsplats” vid Örebro universitet den 24 november.
Mässan, som den 1 december arrangeras för femtonde gången i ordningen av Juridiska Föreningen vid Örebro universitet, har som brukligt två förkvällar som behandlar separata ämnen och ämnar att ge dig som besökare en kväll värd att minnas. Lyssna inte på lekmän, lyssna på proffs. Proffsen finner du på Juristmässan.
Läs mer på www.juristmassan.se
