Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Internationell lag driver på – men många svenska bolag saknar rättssäkra system för whistleblowing”

Debatt
Publicerad: 2013-09-10 09:17
Gunilla Hadders och Karin Henriksson

DEBATT – av Gunilla Hadders och Karin Henriksson, partners TripleB 

 

Styrelser behöver stärka sin uppföljning av den egna uppförandekoden. Att erbjuda en whistleblowingfunktion till sina medarbetare ger styrelse och ledning en ökad möjlighet att agera snabbt och inhouse på misstankar om oegentligheter. Internationell lagstiftning driver på. Trots det saknar många svenska företag effektiva och säkra system för whistleblowing. 

Skärpt korruptionslagstiftning är en av drivkrafterna bakom kraven på whistleblowing för företag inom EU. Ett ökat ansvar har lagts på styrelser och företagsledningar för att etablera processer som möjliggör att med systematik följa upp verksamhetens affärsetiska riktlinjer – uppförandekoden. Whistleblowing är ett centralt verktyg för styrelsen för att minimera affärsrisker.

Whistleblowing kompletterar verksamhetens ordinarie rapporterings- och kommunikationsvägar. Det är en kanal för konfidentiell, ibland anonym, rapportering av misstänkta allvarliga oegentligheter och avvikelser från företagets egen uppförandekod.

Det handlar inte om gnäll på arbetsplatsen. Genom att erbjuda whistleblowing till sina medarbetare – och ibland leverantörer – visar företagets styrelse och ledning att man menar allvar med sina värderingar och affärsetiska riktlinjer.

Det finns mycket att vinna med att erbjuda whistleblowing. Med ett rapporteringssystem som medarbetarna litar på minskar risken att de förblir tysta eller vänder sig exempelvis till sociala medier. Det ger en möjlighet att i tid kunna åtgärda felaktigheter.

Genom att kommunicera direkt med visslaren minskar risken för att problemen växer sig större inför öppen ridå. Det är ett early warning system som gör det möjligt att minimera skador på människor, miljö och att upprätthålla förtroendet för verksamheten.

Internationell lagstiftning pekar tydligt på en utveckling där företag och organisationer erbjuder sina medarbetare en konfidentiell, och även anonym, whistleblowingtjänst.

I USA är sedan 2002 whistleblowingsystem ett krav för alla bolag som är registrerade på den amerikanska börsen. Kravet på whistleblowing kom som ett svar på Enronaffären.

Inom EU går utvecklingen snabbt framåt. Idag finns gemensamma riktlinjer för whistleblowing kompletterat med konkreta instruktioner på landsnivå. Storbritannien har kommit långt – till stor del beroende på deras stränga korruptionslagstiftning the UK Bribery Act. Alla företag, inte bara brittiska, med verksamhet i Storbritannien omfattas av lagen och måste ha korruptionsförebyggande rutiner på plats.

Också i Sverige har vi sedan 2012 en skärpt mutlagstiftning. Den ställer högre krav på styrelser att arbeta förebyggande. Trots det saknar fortfarande många svenska företag effektiva och rättssäkra system för whistleblowing.

Inget företag går fritt från risken att en medarbetare agerar oetiskt och riskerar företagets rykte eller orsakar fara för människor och miljö. Vi behöver visslare – i näringslivet, på myndigheter, kommuner och landsting för att så tidigt som möjligt uppmärksamma och minimera dessa risker.

En extern tjänst ökar möjligheterna att få in värdefulla tips. Medarbetaren måste känna sig trygg med att informera sin arbetsgivare. Visslaren ska skyddas från repressalier och hans anonymitet ska skyddas. Om en specifik person pekas ut måste även den utpekade skyddas.

Den internationella lagstiftningen för whistleblowing är inte homogen. Riktlinjer för vad som kan rapporteras – och hur –  skiljer sig åt mellan länder. Det är viktigt att företag och organisationer som verkar internationellt är medvetna om de skillnader i lag som råder.

EU:s riktlinjer inom whistleblowing visar med tydlighet på viljan och behovet av att företag tar affärsetiken och korruptionsfrågan på allvar, och att styrelser måste hålla ett vakande öga över de organisationer som de är satta att utveckla.

 

 

Gunilla Hadders och Karin Henriksson är civilekonomer och driver konsultföretaget TripleB som hjälper företag att etablera ett värdeskapande hållbarhetsarbete – bland annat genom whistleblowing. De är också författare till boken ”Hållbar Vinst” som finns översatt till engelska kinesiska och franska.

 

 


Dela sidan:
Skriv ut:


Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se