Det är Dagens Juridiks systertidning Legally Yours som rapporterar om hur den internationella familjerätten under de senaste decennierna har blivit ett allt vanligare rättsområde.
– Utvecklingen är stadigt ökande. Det går inte att komma undan den internationella privaträtten. Du har den i så många olika faser och ämnesområden. Människor rör sig mellan länder i en helt annan utsträckning än tidigare.
– Vi byter hemvist, medborgarskap, och vi gifter oss över gränserna. Tyvärr har vi också en hög separation och skilsmässofrekvens, säger Fredric Renström. Delägare på advokatbyrån Lindskog Malmström.
– Fler och fler personer rör sig in i och ut ur Sverige. Detsamma gäller i resten av världen. Folk skickas ut på kortare och längre arbetsuppdrag. Bara i Storlondon finns 50–60 0000 svenskar. Vi är inte längre bundna till Sverige på samma sätt som tidigare. Därför är den internationella familjerätten stadigt ökande, det går inte helt enkelt inte att komma ifrån den. Den finns inom så många ämnesområden och dyker upp i så många faser.
Fredric Renström har närmare 20 års erfarenhet på området. Med åren har han skaffat sig ett stort internationellt nätverk.
– För egen del kan jag ingenting om utländsk rätt. Det finns till exempel 50 delstater i USA. Det finns ingen chans att jag skulle kunna veta allting. På det här området är det nätverk och erfarenhet som är avgörande. Jag frågar alltid lokala experter om råd.
Han beskriver den internationella familjerätten som ”fantastiskt spännande”.
– Du måste snabbt sätta dig in på området. Så snabbt som möjligt få svar på din egen frågeställning. Man får insyn i andra länder sätt att tänka.
För klienterna är skilsmässor, vårdnadstvister och arvsfrågor alltid komplicerade. Om det finns internationella inslag blir det än mer komplicerat. Detsamma gäller för jurister. Den internationella privaträtten är av tradition inte särskilt högt prioriterad på juristutbildningarna.
– I regel kan inte svenska jurister tillräckligt om de här frågorna. Men det är inte heller att förvänta, har man ett, två, tre internationella familjerättsärenden om året så är det svårt att fördjupa sig på området, säger Fredric Renström.
Vad är viktigast att tänka på när man får ett internationellt familjerättsärende?
– Först så måste varningsklockan ringa – man måste inse att det är ett internationellt ärende och att det här kan finnas andra inslag än vid en svensk skilsmässa. Så mycket måste man kunna.
– Sedan måste man ha ett hum om hur man ska agera vid nästa led.
Ringer alltid klockan?
– Risken finns att den inte gör det. Språkliga barriärer kan också bidra till att ärendena blir komplicerade.
– När man översätter en svensk legal term till engelska så blir det ibland inte lika exakt. Giftorättsgods skulle jag till exempel översätta med community property. Om motparten är en fransk advokat så gör den samma sak. Båda använder vi termer som inte är exakta. Om det även finns en engelsk part med så sitter vi tre personer som tror att vi är överens men då vi alla har olika definitioner på själva benämningen så kan förhandlingen ändå gå helt åt fanders. Risken finns att man skriver avtal som har andra betydelser på våra grundspråk.
Hur gör man då?
– Man får förklara vad man menar.
Använda fler ord.
– Till exempel. Generellt är det här en jätteutmaning, men det är samtidigt väldigt roligt.
Hur harmoniserad är familjerätten inom EU?
– Vad gäller domstolsarbetet blir allt fler områden harmoniserade. Till exempel frågor om vårdnad och underhåll. Nya överenskommelser om arvsfrågor träder i kraft 2015, bodelningsfrågor kommer att komma.
– Men en harmonisering av själva lagstiftningen har jag svårt att se så länge jag själv är verksam.
PETER JOHANSSON
Artikeln har också publicerats i Dagens Juridiks systertidning Legally Yours.
Läs också:
Utmanare inom familjerätten omsätter kvarts miljard – ”vi upplever ingen konkurrens från advokaterna”
