Polisens tillsynsenhet riktar skarp kritik mot spanings- och utredningsarbeten i samband med det så kallade Arbogafallet.
Det handlar bland annat om att man anser att en förundersökning borde han inletts betydligt tidigare.
Det är myndighetens tillsynsenhet som, på rikspolischefens uppdrag, har granskat hur Polisen organiserade och ledde spanings- och utredningsarbetet i det så kallade Arbogafallet.
Försäkringsbolag krävde överprövning
Fallet hade sin början den 8 augusti 2015 när den så kallade Arbogakvinnan, Johanna Möller, ringde 112 från sina föräldrars sommarstuga utanför Arboga om sin försvunne make, som samma morgon hittades död i Hjälmaren, bara några meter från sommarstugans brygga.
Under drygt sex månader utreddes händelsen som en dödsfallsutredning och i februari 2016 fattades beslut att inte inleda förundersökning om brott. Senare begärde dock två utredningsinspektörer vid ett försäkringsbolag att få beslutet överprövat och i slutet av augusti samma år beslutade en överåklagare vid
att inleda förundersökning om mord på maken.
En knapp månad innan beslutet att inleda förundersökning fattades överfölls dessutom Johanna Möllers föräldrar av en knivbeväpnad person när de låg och sov i samma sommarstuga. Pappan dog, medan mamman klarade sig med allvarliga skador. Johanna Möller och hennes pojkvän åtalades och dömdes senare till livstids fängelse respektive 14 års fängelse för mord respektive mordförsök på föräldrarna och anstiftan till mord på maken. Hovrätten frikände senare Möller för anstiftan till mord på maken, men livstidsdomen stod fast.
Flertalet allvarliga brister
I rapporten konstaterar tillsynsenheten nu att den dödsfallsutredning som bedrevs efter makens död var bristfällig. Bland annat konstateras att utredningen pågick i över ett halvår där flertalet utredningsåtgärder vidtogs – utan att en förundersökning inleddes – vilket inte är förenligt med gällande rätt. Dessutom, slår tillsynsenheten fast, ”talar de uppgifter som framkom i dödsfallsutredningen för att en förundersökning borde ha inletts”.
Tillsynsenheten konstaterar vidare att två poliser, som handlade utredningen, lämnade ut sekretesskyddade uppgifter till utomstående samt att en begäran om överprövning inte handlades i enlighet med Polismyndigheten riktlinjer.
Slutligen fastslås i rapporten att ”bristande personalresurser resulterade i att förundersökningen om mord respektive mordförsök inte kunde bemannas i enlighet med polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott samt att personal utan adekvat kompetens utförde potentiellt avgörande utredningsåtgärder”.
