Den brittiska tidningen News of the World publicerade i mars 2008 bilder på F1-chefen Max Mosley och fem prostituerade kvinnor i vad tidningen kallade en ”sick nazi orgy”.
Mosley, som förnekade att det inträffade skulle haft nazistiska förtecken, stämde tidningens ägare som förpliktades att utge 60 000 pund i skadestånd.
Max Mosley menar att Storbritannien brustit i tillämpningen av Europakonventionens artikel 8 om rätten till skydd för privatliv och att han inte haft tillgång till ett effektivt rättsmedel.
Mosley vill nu att Europadomstolen ska slå fast att den som riskerar att kränkas av en artikel ska informeras i förväg, och att personen i fråga ska kunna vända sig till domstol för att hindra publiceringen genom interimistiskt beslut. Förhandlingarna inleddes för drygt en månad sedan.
Daniel Westman, doktorand i rättsinformatik vid Stockholms universitet, säger att det visserligen är svårt att uttala sig om det enskilda fallet men ställer sig mycket tveksam till att Europadomstolen skulle kräva lagstiftning som ger enskilda rätt till förhandsinformation om artiklar som berör dem:
– De flesta länder har en ordning med prövning och påföljd i efterhand och det är inte troligt att Europadomstolen skulle ställa krav på lagstiftning som ändrar den ordningen.
Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet, menar att den ordning Mosley föreslår skulle vara oförenlig med det svenska censurförbudet.
– Talan om tryckfrihetsbrott med krav på skadestånd kan bara föras i efterhand. Det är den ansvarige utgivaren som ansvarar för att avgöra vad som är tillåtet att publicera. En förhandskontroll av vad som är tillåtet att publicera genom domstol är oss helt främmande, säger Ulf Bernitz.
