1983 köpte en man en fastighet. I samband med att han, elva år senare, gifte sig med en kvinna, skrevs äktenskapsförord dem emellan. Efter fyra år upplöstes äktenskapet och kvinnan flyttade från fastigheten.
Med hänvisning till att fastigheten utgjort makarnas gemensamma bostad förklarade inskrivningsmyndigheten mannens inteckningsansökan vilande. Detta eftersom kravet på makessamtycke under dessa förhållanden kvarstår fram till dess att bodelning är gjord.
Högsta domstolen konstaterar att någon bodelning aldrig gjordes, med hänvisning till att det inte fanns någon enskild egendom. Eftersom mannen inte företett vare sig samtycke från kvinnan eller tillstånd från rätten, och det heller inte är uppenbart att samtycke är obehövligt eller att kvinnan saknar rätt att överta bostaden, avslås överklagandet.
Johanna Haddäng
johanna.haddang@dagensjuridik.se