Den 13 oktober 2014 beslutade en boutredningsman om arvskifte. Enligt beslutet skulle mannen få en del av kvarlåtenskapen varav 62 009 kronor utgjorde en fordran mot kvinnan.
Mannen ansökte den 21 januari 2015 vid Kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande mot en kvinna.
Bestred först
Kvinnan bestred ansökan och hävdade att skulden redan var betald. Det var dock ostridigt att skulden hade förfallit till betalning när ansökan kom in till Kronofogden.
Mannens uppfattning redovisas i tingsrättens avgörande:
”Han klandrade beslutet om arvskifte. När det sedan visade sig att K (kvinnan) inte klandrade beslutet återtog han sin klandertalan och beslutet vann laga kraft den 9 januari 2014. Hans fordran mot K har därmed förfallit till betalning.”
Mannen hävdar själv att han har gjort ”upprepade försök” att få tag på kvinnan via telefon, e-post, skriftliga och inlästa meddelanden.
Kvinnan valde till slut att betala skulden, vilket skedde den 26 februari 2015 – enligt kvinnan utan att hon överhuvudtaget hade kontaktats av mannen.
Gick till tingsrätten
Målet överlämnades dock på mannens begäran till tingsrätten i mars 2015. Orsaken var att han ville ha ersättning för sina rättegångskostnader – dels hos Kronofogden, dels hos tingsrätten – på totalt 2 800 kronor
Kvinnan hävdade att mannen medvetet orsakat onödiga kostnader och att han istället borde ha kontaktat henne och begärt betalning. Hon pekade dessutom på att hon inte kunde veta när arvskiftet vann laga kraft eftersom mannen först hade klandrat det men sedan dragit tillbaka sin klandertalan.
Umeå tingsrätt ansåg att mannen inte hade visat att han försökt förmå kvinnan att betala innan han ansökte om betalningsföreläggande och att han därmed inte hade visat att kostnaderna varit nödvändiga. Tingsrätten lämnade därför hans yrkande utan bifall.
Hovrätten går på kvinnans linje
Mannen överklagade till Hovrätten för Övre Norrland som nu konstaterar att det har ålegat kvinnan att fullgöra betalningen så fort hon fick veta att arvsskiftet hade vunnit laga kraft. Det framgår inte någonstans att kvinnan de facto har delgetts lagakraftbeslutet efter att mannen återkallat sin klandertalan. Hon delgavs Kronofogdens betalningsföreläggande först den 7 mars 2015 och hade alltså då redan betalat skulden.
Hovrätten anser inte att mannen har visat att han dessförinnan har krävt kvinnan på betalning. Hovrätten anser därför att mannen har inlett förfarandena vid Kronofogden och tingsrätten utan att kvinnan gett honom anledning till det. Han har därför inte rätt till ersättning för sina rättegångskostnader.
Hovrätten fastställer därmed tingsrättens beslut. Mannen åläggs också att betala kvinnans rättegångskostnader på 1 654 kronor.
