I höstas fick den drabbade personen skadestånd av staten med 8 000 kronor för de dagar som han satt på anstalt, trots att straffet redan var avtjänat under häktningstiden.
Justitiekansler Anna Skarhed beslutade då även att granska ytterligare vad som egentligen hade hänt.
Personen hade suttit häktad i sju månader efter beslut av Lunds tingsrätt men frikändes senare. Han dömdes däremot för annan brottslighet till två månaders fängelse – brott som inte i sig var häktningsgrundande.
Oklart med avräkningen
Det avräkningsunderlag som bifogades brottmålsdomen var korrekt men i domskälen fanns en fomulering som ställde till det:
”X har i målet varit häktad som misstänkt för […]. Beslutet om häktning har inte omfattat de brott han nu döms för. Den tid X varit häktad ska därför inte avräknas vid straffavtjänandet”.
Efter att domen hade vunnit laga kraft gjorde frivården en så kallad ”verkställbarhetskontroll” och bedömde att personen hade tid kvar att avtjäna på det fängelsestraff som hade dömts ut av tingsrätten.
Han uppmanades därför att inställa sig, vilket han också gjorde. Sex dagar senare upptäcktes misstaget och han släpptes omedelbart.
Felaktiga uppgifter i domskälen
JK konstaterar att det funnits felaktiga uppgifter i domskälen i fråga om rätten till avräkning och att det varit ”fråga om en missuppfattning angående gällande rätt i det enskilda fallet”.
JK riktar därför kritik mot den rådman som skrivit domen.
När det gäller Kriminalvården får den kritik ”för brister i handläggningen när domen skulle verkställas”. Enligt JK borde man uppmärksammat oklarheterna kring verkställigheten och man borde ha kontaktat tingsrätten och kontrollerat.
Både tingsrätten och Kriminalvården har därefter ändrat sina rutiner och tingsrätten har informerat internt om gällande rätt och om ”det olämpliga i att uttala sig i verkställighetsfrågor domskälsvis”.
