Carnegiemannen åtalades för att ha läckt information till en bekant om att bioteknikbolaget Biacore skulle komma att köpas upp av ett amerikanskt bolag. Mannen dömdes för grovt insiderbrott då det rörde sig om betydande belopp och då han ansågs ha missbrukat det förtroende han haft genom sin yrkesställning. Hovrätten friade både insidern och den man som gjorde vinster med hjälp av informationen, detta trots att de sakförhållanden som gjorts gällande i huvudsak ansågs styrkta.
– Jag är förvånad över att hovrätten inte biföll talan med tanke på den starka bevisningen. Åklagaren analyserar nu domen och ska överväga om vi ska begära att domen överklagas, säger överåklagare Mats Åhlund på Ekobrottsmyndigheten.
Det ansågs visat att männen varit bekanta i många år och att den man som handlat med aktierna köpt dem kort tid innan budet på bolaget offentliggjordes, samt att han strax därefter sålt aktierna med vinst och återköpt de aktier som tidigare sålts för att finansiera köpet.
”Besvärlig bevisbörda” i insidermål
Enligt Svea hovrätts bedömning talar inte omständigheterna i sig tillräckligt entydigt för att köpet grundats på insiderinformation. Männens uppgifter om att det vid tiden före köpet pratats om Biacore på olika chatsidor och att bolaget utpekats som ”uppköpskandidat” i ett antal tidningsartiklar ansågs inte heller utan vidare kunna lämnas utan avseende. Då andra tänkbara händelseförlopp än det påstådda enligt hovrättens bedömning inte kunde uteslutas ogillades åtalet.
– Vi har en väldigt besvärlig bevisbörda i de här målen. Samtidigt är vi stolta över den utveckling vi sett de senaste åren. Kontrollsystemen som fångar upp den här typen av brott blir bättre och bättre, därmed ökar också antalet anmälningar. I början av 2000-talet gjordes några enstaka anmälningar om marknadsmissbruksbrott per år, att jämföra med de 140 anmälningar som inkom under 2007. Av de nio åtal som prövades i domstol resulterade sex i fällande domar, säger Mats Åhlund.
Harmoniseringsarbete kan öppna för lättnader
Regleringen av insiderbrott är under förändring. Det så kallade Tivoxmålet blev den första domen enligt marknadsmissbrukslagen från år 2005, målet har överklagats och kommer att prövas av HD. Utöver svensk lagstiftning fortsätter det internationella harmoniseringsarbetet på värdepappersområdet, inte minst i form av det uppmärksammade MiFID-direktivet som implementerades i svensk rätt den första november 2007. Trots det kvarstår påtagliga skillnader mellan olika länders beviskrav i liknande mål.
– I Norge tycks åklagaren till exempel inte i samma utsträckning behöva visa exakt vad som hänt, säger Mats Åhlund.
Fredrik Svärd
Chefredaktör
Tidigare artiklar:
Carnegiemannen friad i hovrätten
Carnegie har inte förfarit vårdslöst
Carnegie straffas av Stockholmsbörsen
