Först fick den colombianske mannen vänta 17 månader på besked från Migrationsverket om uppehållstillstånd. När han sedan begärde skadestånd för långsam handläggning tog det två år innan verket lämnade ärendet vidare till Justitiekanslern.
Mannen begärde 360 000 kronor för att han bland annat hade tvingats betala terminsavgifter till Karolinska Institutet för sina studier. Han hävdar också att flera av hans rättigheter har kränkts.
Inte fel eller försummelse
Justitekansler Anna Skarhed konstaterar dock att Migrationsverket befann sig i en ”exceptionella situation” på grund av den stora flyktingströmmen. Det handlade alltså inte om något skadeståndsgrundande fel eller försummelse från myndighetens sida.
Det fanns inte heller någon lagstadgad skyldighet för Migrationsverket att lämna över ett anspråk som grundades på beslutsskada till JK.
Mannens rättigheter enligt Europakonventionen hade enligt JK inte heller kränkts.
Kritik för dröjsmålet
JK är dock kritisk mot att Migrationsverket dröjt två år med att lämna skadeståndsanspråket vidare till JK.
Det saknar betydelse att det inte är en lagstadgad skyldighet eftersom Migrationsverket själv har fattat beslut om att verket, som en serviceåtgärd, ska lämna vidare den typen av anspråk.
