Ett IT-bolag vann år 2014 en offentlig upphandling om avancerade IT-system hos Försvarets Materielverk, FMV.
Ett annat IT-bolag – som hade förlorat upphandlingen – begärde överprövning och pekade på att det vinnande bolaget inte uppfyllde ett av de så kallade skall-kraven i upphandlingen.
Otydligt utformat
Processen med överprövning slutade med att Kammarrätten i Stockholm slog fast att det så kallade förfrågningsunderlaget var otydligt utformat och att upphandlingen därför skulle göras om.
Den nya upphandlingen slutade med att ett dotterbolag till det IT-bolag som hade begärt överprövning vann upphandlingen.
Det IT-bolag som hade begärt överprövningen stämde senare FMV vid Stockholms tingsrätt och begärde skadestånd på cirka 300 000 kronor – dels för kostnader som bolaget hade haft i samband med det ursprungliga anbudet, dels för kostnader som hade uppkommit för överprövningen.
100 000 i skadestånd
Tingsrätten ansåg att felet i upphandlingen inte hade påverkat bolagets möjligheter att tilldelas kontraktet och underkände därför bolagets krav för kostnader som hade uppkommit i samband med den ursprungliga upphandlingen.
När det däremot gällde överprövningsprocessen konstaterade tingsrätten att bolaget de facto hade fått rätt där och därför hade rätt till ersättning på cirka 100 000 kronor för sina ombudskostnader.
Domen överklagades till Svea hovrätt som nu slår fast att ett bolag som får en ändring till stånd genom en överprövning av en offentlig upphandling inte har någon generell rätt till skadestånd för till exempel processkostnader.
Hade annat juridiskt syfte
Enligt hovrätten hade IT-bolagets talan om överprövning egentligen en annan innebörd än den praktiska effekten som processen i och för sig kom att få:
Hovrätten skriver:
”AB:s talan i överprövningsprocessen syftade inte till att upphandlingen skulle göras om utan till att den skulle rättas genom en ny utvärdering av befintliga anbud men med förkastande av det vinnande. AB:s överklagande grundades på påståendet att den vinnande anbudsgivaren felaktigt tilldelats kontraktet då denne inte uppfyllde skall-kravet.”
Kammarrättens slutsats blev dock en annan nämligen att förfrågningsunderlaget inte gav tillräcklig ledning för att åstadkomma en enhetlig tolkning av skall-kravet, konstaterar hovrätten.
Myndigheten vinner
Oavsett den praktiska effekten av kammarrättens avgörande så hade IT-bolaget alltså varken fått framgång när det gällde den önskade rättsföljden eller det påstådda felet. Bolaget har därför inte rätt till ersättning för kostnader som har uppkommit i samband med överprövningen.
Hovrätten går därför på FMV:s linje och det blir inget skadestånd alls för IT-bolaget.
