Tingsrätten konstaterade att en man fick anses ha delgivits bodelningsavtal från sin före detta sambo som bland annat föreskrev att de skulle dela lika på sin gemensamt förvärvade bostad.
Då mannen ostridigt inte klandrat bodelningsavtalet hade förvärvet av hans del av den aktuella fastigheten kommit att vinna sakrättsligt skydd, varför Kronofogdemyndigheten haft rätt att göra utmätning av såväl fastigheten som pantbreven i densamma.
Hovrätten lämnade inte prövningstillstånd i frågan.
Högsta domstolen ändrade sedermera hovrättens beslut och meddelade att underinstansen skulle ta upp målet till avgörande, då det, utan att ta upp målet till prövning, inte varit möjligt att avgöra huruvida tingsrättens bedömning i delgivningsfrågan varit korrekt.
Hovrätten instämde i sin prövning i tingsrättens bedömning att bodelningshandlingen utgjort tillräcklig bevisning för att mannen haft äganderätt till fastigheten under förutsättning att bodelningen vunnit laga kraft. Domstolen konstaterade vidare att Skatteverket fick anses ha styrkt att bodelningshandlingen hade överlämnats och att det i sammanhanget saknade betydelse huruvida mannen tagit del av handlingens innehåll eller inte.
Då mannen ostridigt underlåtit att klandra bodelningen inom klanderfristen hade denna istället vunnit laga kraft och utmätning var möjlig, varför mannens överklagande avslogs.
Högsta domstolen beslutar nu att inte meddela prövningstillstånd i frågan, varför hovrättens avgörande står fast.
