Regeringsrätten konstaterar att kammarrätten visserligen förfarit felaktigt då domstolen inte expedierat sitt beslut att inte hålla muntlig förhandling till bägge parter. Då makarna inte ändå fått del av beslutet genom kontakt med domstolen anses felet inte så allvarligt att det utgör skäl för resning.
Bakgrund
Byggnadsnämnden i en kommun beslutade hösten 2007 att ta ut byggnadsavgift av makarna samt att vid vite om 50 000 kronor förelägga dem att riva en utan lov uppförd förrådsbyggnad på deras fastighet. Makarna överklagade och länsstyrelsen beslutade våren 2008 att undanröja utsättandet om vite samt att halvera byggnadsavgiften.
Makarna överklagade till länsrätten och yrkade att beslutet skulle undanröjas, att rivningsföreläggandet skulle upphävas och att den påförda byggnadsavgiften skulle tas bort. Makarna hänvisade till att förrådet var en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom ett område som inte omfattades av detaljplan och att bygglov därför inte krävdes.
Överklagandet bifölls
Domstolen konstaterade att det framgick att utredningen i målet att skogsbruk och fiskenäring kom i fråga på fastigheten och att det saknades anledning att ifrågasätta makarnas uppgifter om att förrådsbyggnaden skulle användas i dessa näringar och således ses som ekonomibyggnad. Något bygglov för uppförandet krävdes därför inte och makarnas överklagande bifölls.
Kammarrätten kom emellertid att bifalla byggnadsnämndens överklagande och uttalade att utredningen i målet inte talade för att byggnaden var omedelbart avsedd för att tillgodose någon på fastigheten pågående verksamhet samt att makarnas avsikt att bedriva skogsbruk och fiske varit mycket allmänt hållen.
Någon närmare bedömning av arten och omfattningen av den tilltänkta verksamheten lät sig därför inte göras och förutsättningar att medge undantag från kravet på bygglov saknades därför.
Regeringsrätten beslutade sedermera att inte meddela prövningstillstånd.
Resningsansökan avslås
Makarna ansökte med anledning av detta om resning och anförde bland annat att kammarrättens avgörande byggt på annan och mer ofullständig information än den som stått till länsrättens förfogande. Vidare hade kommunen ombetts att slutföra sin talan samtidigt som makarna uppmanats att inte inkomma med mer information. De hade även bland annat bestämt avråtts av föredraganden att framställa yrkande om muntlig förhandling, vilket måste utgöra skäl för resning enligt makarna.
Regeringsrätten konstaterar att kammarrätten i det aktuella målet underlåtit att expediera sitt beslut att inte hålla muntlig förhandling till makarna och att den således förfarit felaktigt. Felet är inte ringa. Domstolen konstaterar dock att makarna själva kontaktat kammarrätten och därvid fått kännedom om beslutet i fråga. Makarna hade därför haft möjlighet att innan domen meddelades själva yrka muntlig förhandling, alternativt komplettera med annan utredning. Felaktigheten i fråga utgör därför inte skäl för resning, och några andra skäl för resning har heller inte framkommit.
