Enligt förslaget till förordning gäller bland annat att det europeiska patentverket EPO ska utfärda patent på något av de officiella språken engelska, tyska eller franska, som blir direkt tillämpliga i alla medlemsstater. Endast beskrivningen av uppfinningens definition och skydd skulle behöva översättas till de två andra officiella språken.
De flesta medlemsländerna ställer sig bakom förslaget, men trots de ytterligare kompromissförslag som presenterats kunde Spanien och Italien inte heller vid gårdagens möte godkänna förslaget med engelska, tyska och franska som huvudsakliga språk.
Det belgiska ordförandeskapet har haft som målsättning att uppnå enighet om EU-patentet innan årets slut. På onsdagen meddelades att man nu ska reflektera över hur man ska gå vidare. Några av medlemsländerna, däribland Sverige, har indikerat att man kan tänka sig att gå samman i ett fördjupat samarbete kring EU-patentet – ett samarbete endast mellan de länder som väljer att delta – om inte alla medlemsländer kan enas.
Sedan förra höstens svenska ordförandeskap finns en överenskommelse om införande av ett EU-patent och en europeisk patentdomstol (som inrättas för att kunna undvika parallella och kostsamma nationella överträdelseprocesser). En förordning om EU-patent ska kompletteras av, och träda ikraft samtidigt som, en särskild förordning om översättningsregler för det nya patentsystemet.
Enligt det nuvarande europeiska patentsystemet måste de patent som det europeiska patentverket, med säte i München, utfärdar godkännas i varje medlemsstat för att få effekt, vilket innebär att kostnaderna för att ansöka om patent inom EU är tio gånger högre än i USA, bland annat på grund av mycket höga kostnader för översättning.
Utöver enighet kring översättningsreglerna saknas fortfarande ett beslut från EU-domstolen om det nya patentsystemets förenlighet med fördragen, som ska komma i slutet av året.
