Kvinnan vände sig till försäkringskassan för att få reda på hur hon skulle gå tillväga för att behålla sin nuvarande SGI för det fall att hon fick ett till barn. Den information hon fick av kassan visade sig vara felaktig; vilket skulle kunna medföra skadeståndsskyldighet för staten. Men eftersom kvinnan egentligen inte förlorat några pengar på grund av felinformationen, avslår JK hennes skadestånds- och ersättningsanspråk.
Kvinnan hade nämligen i ett brev till kassan redan tidigare berättat att hon ville gå ned i arbetstid och fylla på med föräldrapenning för att hennes dotter inte skulle behöva vara längre på dagis än nödvändigt. Därför var hon redan medveten om att hon skulle få sänkt lön och lägre bonus. Alltså var det inte SGI-sänkningen som var orsaken till inkomstförlusten, utan den kortare arbetstiden.
I och med att ingen tjänsteman på försäkringskassan gjort sig skyldig till någon brottslig handling i samband med handläggningen av SGI-ärendet, avslås även kvinnans anspråk på ideellt skadstånd.
SGI används för att räkna ut den ersättning man får vid frånvaro från arbetet under sjukdom eller föräldraledighet.
