– Nej, jag kan inte svara på varför de inte har gjort det. Det är ju det lagen säger, säger Sven Åke Eriksson, kommissarie i Stockholm som arbetar med förvararbeslut i gränspolisärenden, till Sveriges Radio.
Utlänningslagen anger att offentligt biträde i princip alltid ska förordnas för barn som hålls i förvar.
När UR och SR gjorde undersökningen visade det sig att 15 barn inte fick något offentligt biträde och att tre av dessa blev inskrivna som vuxna – och att de sedan släpptes ur förvaret när åldern hade korrigerats.
I utlänningslagen finns det tre krav – som alla måste vara uppfyllda – för att ett barn ska kunna tas i förvar av Migrationsverket och polisen.
- Det ska vara sannolikt att barnet kommer att avvisas med omedelbar verkan.
- Det måste finnas en uppenbar risk att ”barnet annars håller sig undan och därför äventyrar en verkställighet som inte får fördröjas”.
- Det är inte i övrigt är ”tillräckligt att barnet ställs under uppsikt”.
Granskningen visar dock att det i hälften av fallen saknades en tydlig motivering till varför barnet skulle tas i förvar. Detta trots att utlänningslagen också anger att ett beslut om förvar ska ”vara skriftligt och innehålla de skäl som ligger till grund för beslutet”.
– Det är ju absolut inte bra, det handlar ju om barn och det är klart att ett frihetsberövande är en stor inskränkning av den personliga friheten för vem som helst, säger advokaten Enar Bostedt till Sveriges Radio.
– Men när det gäller barn så måste man ju vara extra tydlig och noggrann, så det är klart att de bör få ett juridiskt biträde omedelbart,
Han efterlyser också centrala riktlinjer för att garantera rättsäkerheten när ensamkommande barn tas i förvar.
Foto: Björn Larsson Rosvall/Scanpix
