I juni 2010 dömde tingsrätten en idag 50-årig jurist till tre års fängelse för anstiftan till trolöshet mot huvudman och medhjälp till trolöshet mot huvudman. Mannen meddelades också rådgivningsförbud enligt lagen om förbud mot juridiskt och ekonomiskt biträde i visst fall, förbudslagen.
Hovrätten ändrade domslutet på så sätt att fängelsestraffet sattes ner till fängelse i två år och sex månader, men fastställde i övrigt domen.
Efter att Högsta domstolen, HD, beslutat att inte meddela prövningstillstånd vann domen laga kraft.
Juristen väckte senare talan mot staten och krävde skadestånd på grund av påstådda fel och försummelser i samband med handläggningen av yrkandet enligt förbudslagen.
Mannen klagade bland annat på utformningen av åklagarens yrkande och rubricering av gärningen, samt på utformningen av domstolens domskäl.
Han anförde också att det var rättegångsfel att döma honom för både anstiftan och medhjälp till samma brott. Rådgivningsförbudet hade lett till att han inte kunnat påbörja en anställning, och att han därmed gått miste om sammantaget 800 000 kronor i lön och övriga förmåner.
Hovrätten prövar nu mannens talan som första instans.
Rätten konstaterar bland annat att frågan hur många brott mannen skulle ha dömts för är svårbedömd, men för att rättstillämpning ska anses vara så oriktig att den är skadeståndsgrundande krävs att den varit uppenbart felaktig. Det har den inte varit i det här fallet, enligt rätten.
Ingen av mannens övriga påståenden anses heller utgöra skadeståndsgrundande fel eller försummelser. Rätten ogillar därför mannens talan.
Foto: TT
