Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Inför nya lagen är det viktigt att definiera vad som avses med ett visselblåsarsystem”

Debatt
Publicerad: 2015-05-21 13:51
Petter Tiger och Fredrik Sarman

DEBATT – av Fredrik Sarman, advokat, Advokatfirman Fylgia  och Petter Tiger, VD Lantero visselblåsarsystem

 

I höst väntas förslag på ny lagstiftning om visselblåsning (whistle blowing) med krav på arbetsgivare att införa någon form av visselblåsarsystem. Därför behövs en diskussion om vad som kan kallas ett visselblåsarsystem.

Många organisationer etablerar en intern mejladress som tillsammans med en förtroendeperson kallas för visselblåsarsystem. Detta leder till en olycklig begreppsinflation, eftersom sådana lösningar missar flera av de centrala frågorna kring anonymitet, anmälningarnas kvalitet, professionalitet i handläggning och hantering av intressekonflikter.

Efter förra vårens utredning om Stärkt skydd för visselblåsare (SOU 2014:31) har frågan om visselblåsarsystem kommit allt högre på företagens agenda.

En regeringsproposition är att vänta i höst och om lagstiftaren går på utredarens linje kommer Sverige att införa en lag om visselblåsarsystem i svenska organisationer.

För många organisationer kan ett visselblåsarsystem komma att bli ett billigt och effektivt kvalitetsverktyg, som hjälper till att fånga upp problem innan de blir ohanterliga, effektiviserar handläggningen och skiljer verkliga missförhållanden (exempelvis mutor och förskingring) från mindre allvarliga frågor (en kollega som återkommande lämnar jobbet för tidigt). Men för att få ut verklig nytta av ett visselblåsarsystem, krävs det att man från organisationens sida engagerar sig i att hitta ett ändamålsenligt system som adresserar de väsentliga frågeställningarna.

Diskussionen om systemstöd för visselblåsning sker tyvärr ofta utifrån snäva ramar, där individens anonymitetsskydd vid rapportering eller komplettering av en anmälan upptar merparten av intresset. Nog så viktiga frågor är: Hur kan man som organisation säkra en jämn och hög kvalitet på utredningsarbetet? Vilken roll kan extern utredningskompetens fylla? Hur hanterar man de intressekonflikter som uppstår?

Det borde vara självklart med ett systemstöd som definierar processen för handläggning av ärenden, men framför allt borde fler överväga att låta en oberoende extern part göra första analysen av ärenden som kommer in i visselblåsarsystem.

Även om man upprättar tydliga policydokument och utser etikråd eller förtroendekommittéer, så finns det alltid en risk för intressekonflikter när ärenden hanteras internt.

Genom att ärenden kanaliseras till en helt oberoende advokatbyrå, revisionsbyrå eller liknande, kan företag och organisationer få helt oberoende och specialiserad kompetens för sin ärendehandläggning.

Höstens lagförslag kommer troligtvis att vara ganska löst formulerad med avseende vilka krav ett visselblåsarsystem ska uppfylla. Det är fullt rimligt att en organisation ska kunna anpassa sin lösning efter de egna förutsättningarna. Samtidigt är det önskvärt att tydliggöra i vilken mån en lösning faktiskt förhåller sig till de frågeställningar som behöver beaktas.

Vi kan bara uppmana de chefsjurister, säkerhetschefer, HR-direktörer, CSR-ansvariga, kommunikatörer eller compliance officers som ansvarar för frågan ute i företagen, att sätta sig in i området så väl som möjligt. Låt oss snarast sätta en rimlig lägstanivå för vad som får kallas ”visselblåsarsystem”.

Ett upplägg med en intern mejladress för klagomål eller en förtroendeman som garant för anmälarens anonymitet missar ju faktiskt flera av de mest grundläggande problemställningarna.

 

 

 


Dela sidan:
Skriv ut:


Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se