Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Inför etiska riktlinjer för domare!

Debatt
Publicerad: 2009-10-09 12:02

DEBATT. Det är inte tillräckligt att domare dömer opartiskt. Det måste också synas att rätt skipas, skriver Claes Sandgren, professor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.

Domarna har under senare decennier fått ökad makt i spåren av EG-rättens och Europakonventionens genomslag, något som lett till att de får finna sig i en mer närgången granskning och att det ställs högre krav på deras oväld, framför allt deras opartiskhet. Detta kommer till uttryck i allt fler jävsinvändningar mot domare. 

Mest uppmärksammat är kanske målet mot den rådman som dömde i Pirate Bay-målet; hovrätten fann att han inte var jävig. Men tidigare har ett f.d. justitieråd befunnits vara partisk som ordförande för en skiljenämnd, varför domen upphävdes med stora ekonomiska konsekvenser för de berörda.

Ett annat färskt fall avser en adjungerad ledamot av Kammarrätten i Stockholm som dömde i ett mål där hennes ordinarie arbetsgivare, Skatteverket, var part; Regeringsrätten hade dock ingen invändning mot hennes medverkan i målet.

I somras förklarade Attunda tingsrätt en av sina domare jävig. Denne handlade det mål som är en följd av att läkarna i det s.k. styckmordsmålet väckt talan mot staten om skadestånd. En preskriptionsinvändning av staten hade underkänts av domaren i ordalag som tingsrätten fann vara jävsgrundande. Det är ett ovanligt beslut – möjligen unikt i modern tid – att en domare fråntas ett mål p.g.a. domskälens utformning.

Jävsreglerna är vagt utformade. Bedömningen av vad som skall anses vara jäv är ganska godtycklig och det är sällan som tillämpningen av reglerna kommer under prejudikatinstanserna prövning. Mot den här bakgrunden vore det angeläget att domarna hade riktlinjer för vad som går för sig. I ett land, där snart sagt varje korvhandlare har etiska riktlinjer, är det märkligt att domarna saknar sådana.

Kanske tycker de sig vara höjda över varje misstanke? Det är i så fall ett misstag. Ingen påstår att domarna faktiskt dömer partiskt. Men det räcker inte. Det måste också synas att rätt skipas. Också om obefogade tvivel om domarnas rättrådighet frodas, skadas förtroendet för rättskipningen.

Det är här som de etiska riktlinjerna kommer in i bilden. De skall ge
ledning för vad domaren kan göra, bör göra och måste göra.
Sådana judiciella riktlinjer, som finns i många länder, skulle vara ett komplement till lagstiftningen. De borde främst ta sikte på de krav som opartiskheten ställer. Domaren skiljer sig här från advokaten, som skall vara partisk så till vida som hon har sin lojalitet hos den ena av parterna.

Det finns åtskilliga internationella dokument som kan vara en källa till inspiration till riktlinjerna, t.ex. Bangalore Principles of Judicial Conduct och European charter on the statute for judges. Men här bör först och främst beaktas Europadomstolens rikhaltiga praxis om domares opartiskhet. Det illustreras av att Regeringsrättens dom och Attunda tingsrätts beslut knappast är förenliga med Europakonventionen.

Claes Sandgren
Professor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet, Ledamot av Internationella Juristkommissionen

Kommentera artikeln


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.